📄 Samverkan med externa samarbetspartners

Vården och omsorgen av patienter med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar sträcker sig ofta bortom sjukhusets eller vårdboendets väggar. För att säkerställa en fungerande vårdkedja krävs samarbete mellan vården, socialtjänsten, arbetsmarknadsmyndigheter och andra samhällsaktörer.

Undersköterskan kan spela en viktig roll i att stötta patienten i att navigera mellan olika insatser, informera om rättigheter och hjälpa till att samordna stöd från externa aktörer.

Kommunen och socialtjänsten

Kommunen har ett stort ansvar för sociala insatser som kompletterar den medicinska vården.

1. Biståndshandläggare och LSS-handläggare

• Biståndshandläggare ansvarar för insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), exempelvis boendestöd, hemtjänst och ekonomiskt bistånd.
• LSS-handläggare beviljar stöd enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), exempelvis daglig verksamhet och gruppboende.

Exempel:
Johan, 33 år, har schizofreni och behöver stöd för att klara sin vardag. Hans undersköterska på stödboendet hjälper honom att kontakta biståndshandläggaren för att ansöka om mer omfattande boendestöd.

2. Socialtjänstens roll vid psykisk ohälsa

• Ekonomiskt bistånd för personer som saknar inkomst.
• Stöd i boendefrågor, exempelvis ansökan om stödboende eller bostadsanpassning.
• Insatser för social återintegrering, såsom kontaktperson eller social träning.

Exempel:
Maja, 26 år, har svårt att hantera sin ekonomi på grund av sin bipolära sjukdom. Undersköterskan på dagliga verksamheten hjälper henne att få kontakt med en socialsekreterare för att få stöd med budgetplanering.

God man och förvaltare

Vissa personer har svårt att sköta sin ekonomi och myndighetskontakter på egen hand. Då kan en god man eller förvaltare utses av tingsrätten.

✔ God man – Hjälper till med ekonomi och myndighetskontakter men måste få samtycke från huvudmannen.
✔ Förvaltare – Tar beslut åt personen och har större befogenheter än en god man.

När kan en god man behövas?

• När en person har en psykisk funktionsnedsättning och har svårt att hantera sin ekonomi.
• När en individ behöver hjälp med att bevaka sina rättigheter, exempelvis vid kontakter med socialtjänsten.

Undersköterskans roll i samarbetet med god man

• Hjälpa patienten att förstå vad en god man gör och hur man ansöker om det.
• Samarbeta med gode mannen vid behov, exempelvis vid ekonomiska frågor.
• Respektera att det är gode mannen eller förvaltaren som sköter vissa beslut.

Exempel:
Per, undersköterska på ett stödboende, märker att en patient har svårt att betala räkningar i tid. Han kontaktar patientens god man för att diskutera en lösning.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Många personer med psykisk ohälsa har svårigheter att arbeta heltid eller behöver anpassningar för att klara arbetslivet. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ansvarar för arbetsrehabilitering och ekonomiskt stöd vid sjukdom.

✔ Arbetsförmedlingen – Stödjer personer att komma tillbaka till arbetslivet genom anpassade insatser.
✔ Försäkringskassan – Hanterar sjukpenning, aktivitetsersättning och sjukersättning.

Exempel på insatser:

• Arbetsprövning och arbetsträning – För den som vill testa att arbeta i liten skala.
• Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) – En handledare hjälper personen att komma in på en arbetsplats.
• Aktivitetsersättning – För personer under 30 år som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Exempel:
Tina, 29 år, har social fobi och har varit sjukskriven i flera år. Hennes undersköterska på stödboendet hjälper henne att kontakta Arbetsförmedlingen för att delta i en arbetsträningsinsats.

Frivilligorganisationer och anhörigstöd

Utöver offentliga insatser finns många frivilligorganisationer och brukarföreningar som erbjuder stöd till personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga.

✔ Brukarföreningar – Erbjuder samtalsgrupper och självhjälpsprogram.
✔ Anhörigstöd – Organisationer som ger stöd till närstående, exempelvis genom utbildningar och samtalsgrupper.
✔ Frivilliga kontaktpersoner – Många kommuner har volontärer som kan ge socialt stöd till personer med psykisk ohälsa.

Exempel:
Erik, 45 år, lever med bipolär sjukdom och känner sig ofta ensam. Hans undersköterska på daglig verksamhet tipsar honom om en lokal brukarförening där han kan träffa andra i samma situation.

Undersköterskans roll i samverkan med externa aktörer

Undersköterskan är ofta den som ser patientens behov i vardagen och kan bidra genom att:

✔ Informera patienten om vilka stödinsatser som finns.
✔ Vara en länk mellan patienten och externa samarbetspartners.
✔ Hjälpa till att fylla i ansökningar och ta kontakt med rätt myndigheter.
✔ Samverka med gode män, socialsekreterare och rehabiliteringspersonal.

Exempel:
Lisa, undersköterska på ett LSS-boende, märker att en patient har svårt att klara sin ekonomi. Hon pratar med patientens god man och hjälper till att få kontakt med socialtjänsten för vidare stöd.