📄 Fallbeskrivning: Självbestämmande, integritet och relationer i praktiken

Bakgrund: Ingrid och hennes självständighet

Ingrid är 84 år och bor kvar i sin lägenhet med hjälp av hemtjänst. Hon har artros, nedsatt syn och viss kognitiv svikt men är fortfarande mycket bestämd i sina val. Hon värderar sin självständighet högt och vill inte att någon ”tar över” hennes liv, trots att hon behöver hjälp i vardagen.

Hon får stöd av hemtjänsten två gånger om dagen, men hon vill helst att personalen inte stannar längre än nödvändigt. Ibland tackar hon nej till hjälp med matlagning och personlig hygien, trots att hennes biståndsbeslut omfattar dessa insatser.

Hur kan personalen respektera hennes självbestämmande, samtidigt som de ser till att hon får den hjälp hon behöver?

Självbestämmande i praktiken – att hitta en balans

✔ Respektera Ingrids val, men uppmuntra till en lösning som fungerar.
✔ Stödja istället för att styra – låta henne vara delaktig i vården.
✔ Anpassa insatserna efter hennes behov och dagsform.

Exempel:
Ingrid vill inte att personalen lagar hennes mat, men undersköterskan Lina föreslår att de gör det tillsammans istället. På så sätt får Ingrid känna sig självständig samtidigt som hon får hjälp.

Integritet i hemmiljön – att respektera brukarens gränser

Ingrid är noggrann med att hennes hem ska vara i ordning och att personalen ska lämna saker precis där hon vill ha dem. Hon vill heller inte att personalen går in i sovrummet utan att fråga först.

✔ Personalen knackar alltid innan de går in i ett rum.
✔ De låter henne styra hur hemmet ska skötas och frågar innan de flyttar på saker.
✔ De dokumenterar hennes önskemål så att alla i personalgruppen kan arbeta på samma sätt.

Exempel:
En ny undersköterska börjar hos Ingrid och ställer om saker i köket för att göra det mer praktiskt. Ingrid blir irriterad och säger att hon vill ha det som hon är van vid. Personalen tar ett steg tillbaka och respekterar hennes önskan.

Relationer mellan personal och brukare – att hålla professionella gränser

Ingrid tycker om vissa i personalen mer än andra och pratar gärna om sina barnbarn och sitt liv. Hon börjar ibland fråga undersköterskan Anna om hennes privatliv och föreslår att de ska ta en fika tillsammans utanför arbetstid.

✔ Personalen lyssnar och är engagerade i samtal men håller en professionell gräns.
✔ De bemöter Ingrid med värme utan att bli för privata.
✔ De påminner henne vänligt om att deras roll är att ge vård och stöd.

Exempel:
När Ingrid föreslår att hon och Anna ska ses utanför arbetet svarar Anna vänligt men bestämt:
"Jag tycker om att prata med dig här, Ingrid, men jag måste hålla mitt jobb professionellt. Jag är alltid här för att hjälpa dig under arbetstid."

Samverkan med anhöriga – att navigera mellan olika viljor

Ingrids dotter, Eva, tycker att personalen borde se till att Ingrid duschar oftare, men Ingrid själv vill bara duscha en gång i veckan. Eva oroar sig också för att hennes mamma glömmer att äta ibland, men Ingrid vill själv bestämma när hon äter.

✔ Personalen förklarar för Eva att det är Ingrid som bestämmer.
✔ De uppmuntrar Ingrid att duscha men tvingar henne inte.
✔ De dokumenterar när Ingrid äter och informerar Eva vid behov, med Ingrids godkännande.

Exempel:
Undersköterskan Per har ett samtal med Eva och förklarar:
"Jag förstår din oro, men Ingrid bestämmer själv hur ofta hon vill duscha. Vi försöker motivera henne, men vi kan inte tvinga henne. Däremot kan vi försöka hitta en lösning där hon känner sig mer bekväm."

Resultatet: En individanpassad omsorg

Efter att personalen har anpassat sitt arbetssätt och funnit lösningar som fungerar för Ingrid har hennes livskvalitet förbättrats.

✔ Hon känner sig mer delaktig i sin egen vård.
✔ Hennes självständighet respekteras, samtidigt som hon får det stöd hon behöver.
✔ Relationen till personalen är trygg och professionell.
✔ Dottern Eva känner sig tryggare när hon ser att personalen arbetar på ett sätt som fungerar för hennes mamma.