📄 Riskbedömning och akut omhändertagande

Hur bedöms risken för suicid inom vården? Vilka verktyg och metoder används för att identifiera en person i akut fara? Hur kan vården agera snabbt och effektivt vid en suicidkris?

Riskbedömning är en central del av suicidprevention och handlar om att systematiskt identifiera varningssignaler och risknivåer hos patienter med suicidtankar. Genom att använda strukturerade skattningsinstrument, kliniska bedömningar och intervjuer kan vårdpersonal bedöma risken för suicid och vidta nödvändiga åtgärder.

Vid en akut suicidrisk krävs omedelbara insatser för att skydda patienten och förhindra självmordshandlingar. Detta kan innebära intensifierad vård, inläggning på psykiatrisk avdelning eller samordning med anhöriga och socialt stöd.

I detta avsnitt går vi igenom hur suicidrisk bedöms, vilka faktorer som påverkar risknivån och hur vården kan agera vid akuta situationer.

Hur genomförs en suicidriskbedömning?

Suicidriskbedömning görs genom en kombination av klinisk bedömning, skattningsskalor och information från patienten och närstående.

1. Klinisk intervju och anamnes

✔ Tidigare suicidförsök – Den starkaste prediktorn för framtida suicid.
✔ Nuvarande suicidtankar – Frekvens, intensitet och konkreta planer.
✔ Hopplöshet och brist på framtidstro – En av de viktigaste psykologiska indikatorerna.
✔ Impulsivitet och affektlabilitet – Ökar risken för plötsliga självmordsförsök.
✔ Samsjuklighet – Depression, bipolär sjukdom, psykos, missbruk.
✔ Sociala faktorer – Isolering, relationsproblem, ekonomisk stress.

2. Strukturerade suicidriskverktyg

🔹 Columbia-Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) – Bedömer suicidtankar, planer och tidigare försök.
🔹 Suicidal Intent Scale (SIS) – Mäter allvaret i tidigare självmordsförsök.
🔹 Beck’s Hopelessness Scale (BHS) – Identifierar känslor av hopplöshet som starkt predicerar suicid.
🔹 Modified SAD PERSONS Scale – Riskbedömning baserad på psykosociala faktorer.

3. Klassificering av suicidrisk

Efter riskbedömning kan patienten kategoriseras i olika risknivåer:

✅ Låg risk: Passiva suicidtankar utan konkret plan eller impulsivitet. Behandling inom öppenvård och uppföljning.
⚠ Måttlig risk: Suicidtankar med vaga planer, tidigare försök, eller samsjuklighet. Kräver tät uppföljning och stödinsatser.
🔴 Hög risk: Konkreta suicidplaner, tidigare försök, pågående psykos eller akut livskris. Ofta indikation för heldygnsvård och omedelbara skyddsåtgärder.

Akut omhändertagande vid suicidrisk

Vid akut suicidrisk måste vården agera omedelbart för att skydda patienten och förhindra självmordshandlingar.

1. Säkerhetsåtgärder i akut skede

✔ Avskärmning från farliga föremål – Patienten får inte ha tillgång till läkemedel, vassa föremål, rep eller andra medel för självmord.
✔ Tillsyn och övervakning – Vid allvarlig risk kan patienten behöva övervakas dygnet runt.
✔ Inläggning vid behov – Om suicidrisken är hög kan vården besluta om inläggning på psykiatrisk avdelning.

2. Psykiatrisk tvångsvård enligt LPT

Om patienten bedöms vara i akut fara och vägrar vård kan Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) tillämpas. Detta innebär att:

• Patienten kan tvångsvårdas på psykiatrisk avdelning om hen utgör en omedelbar fara för sig själv.
• Beslutet måste fattas av en specialistläkare och underställas Förvaltningsrätten.
• Tvångsvård används endast om det inte finns någon annan lösning.

3. Kontakt med närstående och stödpersoner

Att involvera anhöriga kan vara avgörande för att skapa en trygg och stödjande miljö för patienten. Med patientens samtycke kan vården:
✔ Informera närstående om situationen.
✔ Ge anhöriga stöd och vägledning.
✔ Planera trygghetsskapande åtgärder efter utskrivning.

Uppföljning efter akut suicidkris

Efter en suicidkris är det viktigt att vården fortsätter att följa upp patienten och säkerställa att stödet är tillräckligt.

✅ Tät uppföljning inom öppenvård – Regelbundna vårdmöten för att utvärdera suicidrisken.
✅ Psykologisk behandling – KBT, DBT eller kristerapi för att hantera bakomliggande orsaker.
✅ Medicinering vid behov – Antidepressiva, antipsykotika eller stämningsstabiliserande läkemedel vid indikation.
✅ Stödinsatser och sociala åtgärder – Hjälp med bostad, ekonomi, sysselsättning och socialt stöd.

Genom att säkerställa en långsiktig uppföljning kan vården minska risken för återfall i suicidtankar och förbättra patientens livskvalitet.

Framtida utveckling inom suicidprevention och akutvård

Forskning och samhällsinitiativ arbetar för att förbättra riskbedömning och akut omhändertagande vid suicidrisk:

✅ Digital suicidriskanalys – AI-baserade system som analyserar journaldata för att identifiera riskpatienter.
✅ Snabbspår inom akutsjukvård – Specialteam inom akutpsykiatrin för att hantera suicidkriser effektivt.
✅ Bättre eftervård vid självmordsförsök – Utveckling av program där patienter får intensivt stöd efter utskrivning.
✅ Ökad tillgång till stödlinjer – Stärka självmordslinjer och digitala stödtjänster för snabbare hjälp.

Att tidigt identifiera suicidrisk och erbjuda snabb och individanpassad vård kan vara avgörande för att rädda liv och minska psykiskt lidande.