📄 Beskriv med egna ord och exempel hur sömngivande, lugnande och ångestdämpande fungerar

📄 Beskriv med egna ord och exempel hur sömngivande, lugnande och ångestdämpande fungerar

Sömngivande, lugnande och ångestdämpande läkemedel används inom vården för att hjälpa personer att sova bättre, känna sig mindre oroliga eller hantera akuta ångesttillstånd. Dessa läkemedel verkar på hjärnans signalsubstanser – ofta GABA – som påverkar vakenhet, stressnivå och känslor av rädsla.

De kan vara tillfälligt hjälpsamma, men måste användas med försiktighet eftersom de kan ge biverkningar, toleransutveckling och beroende.

1. Sömngivande läkemedel (hypnotika)

Syftar till att underlätta insomning eller förbättra sömnens kvalitet.

Verkan:

• Minskar hjärnans aktivitet så att kroppen slappnar av och sömnen kan infinna sig.

• Används vid tillfälliga sömnstörningar, ofta i låg dos och kort behandlingstid.

Exempel:

• Zopiklon, Zolpidem (s.k. ”Z-läkemedel”)

• Melatonin (särskilt till äldre)

Risker:

• Sedering dagen efter, förvirring hos äldre, fallrisk

• Beroende vid långvarig användning

2. Lugnande läkemedel (anxiolytika)

Ges för att minska oro, spänningar och kroppslig rastlöshet.

Verkan:

• Dämpar aktiviteten i det centrala nervsystemet

• Ger avslappning och minskad känsla av inre stress

Exempel:

• Lergigan (prometazin), Atarax (hydroxizin) – används ofta inom psykiatrin

• Oxazepam, Diazepam – bensodiazepiner (används med stor försiktighet)

Risker:

• Dåsighet, nedsatt reaktionsförmåga

• Risk för beroende vid vissa läkemedel

3. Ångestdämpande läkemedel

Läkemedel med effekt mot ångest – kan vara både akutverkande och långsiktiga.

Verkan:

• Akut: t.ex. bensodiazepiner ger snabb effekt vid panik

• Långsiktigt: t.ex. SSRI-preparat (antidepressiva) som gradvis minskar ångestnivåer

Exempel:

• Oxazepam (kortverkande vid tillfällig ångest)

• Sertralin, Citalopram (SSRI – används dagligen för att förebygga ångest)

Risker:

• Trötthet, koncentrationssvårigheter

• Beroende (framför allt vid bensodiazepiner)

Undersköterskans roll

• Observera effekten av läkemedlet (t.ex. sömn, oro, reaktioner)

• Vara uppmärksam på biverkningar som trötthet, yrsel eller fallrisk

• Skapa trygga rutiner kring sömn utan att alltid förlita sig på läkemedel

• Rapportera förändringar i oro eller beteende till ansvarig sjuksköterska

• Respektera personens oro, men inte bidra till läkemedelsberoende

Exempel

En äldre man med sömnproblem får zopiklon vid behov. Undersköterskan noterar att han nästa morgon är mer förvirrad och faller lättare. Sjuksköterskan kontaktas och behandlingen justeras till melatonin. Undersköterskans observation bidrar till ökad säkerhet.