📄 Vad är affektiva syndrom för något?

📄 Vad är affektiva syndrom för något?

Affektiva syndrom är ett samlingsnamn för psykiska sjukdomstillstånd där huvudproblemet rör stämningsläget – alltså hur en person känner sig under längre tid. Dessa tillstånd kan ta sig uttryck i djup nedstämdhet (depression), onormalt förhöjt stämningsläge (mani) eller växlingar däremellan (bipolär sjukdom).

Ordet affektiv kommer från latinets affectus, som betyder känsla eller sinnesstämning. Affektiva syndrom påverkar alltså känslolivet, energinivån, tankarna och funktionsförmågan.

Huvudgrupper inom affektiva syndrom

1. Depressiva tillstånd

   • Episodisk depression (t.ex. enstaka depressiv episod)

   • Återkommande depression

   • Dystymi (långvarig men mildare nedstämdhet)

2. Bipolära syndrom

   • Bipolär sjukdom typ 1: växling mellan mani och depression

   • Bipolär sjukdom typ 2: växling mellan hypomani och depression

   • Cyklotymi: snabba svängningar mellan lättare depression och uppvarvning

3. Maniska tillstånd

   • Mani: kraftigt förhöjt stämningsläge, överaktivitet, impulsivitet, sömnbrist

   • Hypomani: lindrigare form av mani utan psykotiska symtom

Vanliga symtom inom affektiva syndrom

• Förändrat sömnmönster (sover för mycket eller för lite)

• Energilöshet eller överdriven energi

• Minskad eller ökad aptit

• Nedstämdhet eller eufori

• Koncentrationssvårigheter

• Tankar om värdelöshet, självmord eller grandiositet

• Påverkan på socialt liv, arbete, relationer

Orsaker

Orsakerna är ofta en kombination av:

• Ärftliga faktorer

• Obalans i hjärnans signalsubstanser (t.ex. serotonin, dopamin)

• Livshändelser, stress, trauma eller sömnbrist

• Hormonella förändringar (t.ex. postpartumdepression)

Behandling

Behandlingen är individuell och kan inkludera:

• Läkemedel (t.ex. antidepressiva, stämningsstabiliserande, antipsykotika)

• Samtalsterapi (KBT, psykodynamisk terapi)

• Psykosocialt stöd och återhämtningsinriktat arbete

• Livsstilsförändringar och struktur i vardagen

Undersköterskans roll

Undersköterskan kan bidra genom att:

• Skapa struktur och trygghet i vardagen

• Observera stämningsläge och förändringar

• Stödja personens delaktighet i planering och aktivitet

• Dokumentera och rapportera viktiga observationer

• Mötas med tålamod, empati och ett lugnt bemötande

Exempel

En kvinna med bipolär sjukdom har nyligen avslutat en manisk fas. Nu är hon djupt nedstämd, har svårt att äta och säger att livet känns meningslöst. Undersköterskan hjälper henne att återfå vardagsrutiner, erbjuder sällskap vid måltid och uppmuntrar till små aktiviteter som promenader eller att skriva dagbok.