📄 Vad använder man skattningsskalor till?

📄 Vad använder man skattningsskalor till?

Skattningsskalor är standardiserade verktyg som används inom psykiatrin och vården för att mäta, bedöma och följa upp psykiska symtom och funktionsnivå. De hjälper både vårdpersonal och individen att få en tydligare bild av hur personen mår – ofta över tid – och är ett komplement till samtal och observation.

Skattningsskalor kan fyllas i av individen själv (självskattning), av personal (professionell skattning) eller tillsammans i dialog. De används inte för att ställa diagnos i sig, men kan stödja diagnostik, behandlingsval och uppföljning.

Syften med att använda skattningsskalor:

1. Bedöma symtomens svårighetsgrad
Skattningsskalor gör det möjligt att mäta t.ex. hur djup en depression är, hur stark ångest personen upplever eller hur mycket sömnen är störd.

2. Följa utveckling över tid
Genom att använda samma skala regelbundet kan personalen se om behandlingen har effekt eller om symtomen förvärras.

3. Underlätta samtal och delaktighet
Skattningar gör det lättare för individen att uttrycka sitt mående och för personalen att samtala om det på ett strukturerat sätt.

4. Skapa en objektiv grund för beslut
Skattningsskalor ger ett dokumenterat underlag som kan användas i vårdplanering och utvärdering.

Exempel på vanliga skattningsskalor:

• MADRS-S (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale – self): mäter grad av depression

• GAD-7: mäter generaliserad ångest

• PHQ-9: skattar depression enligt DSM-kriterier

• AUDIT: mäter alkoholkonsumtion och riskbruk

• GAF (Global Assessment of Functioning): skattar funktionsnivå mellan 0–100

• KEDS: används för att bedöma utmattning (Karolinska Exhaustion Disorder Scale)

Undersköterskans roll

Undersköterskor deltar inte alltid i själva skattningen, men kan:

• Påminna om att skalan ska fyllas i

• Observera förändringar i mående som kan speglas i skattningen

• Förklara på ett enkelt sätt varför den används

• Stödja samtal om hur personen upplever frågorna

Exempel

En person med depression fyller i MADRS-S varje vecka. Första veckan skattas trötthet och nedstämdhet högt (8/10). Efter tre veckors samtalsstöd och struktur i vardagen har skattningen sjunkit till 4/10. Det ger en konkret bild av förbättring som både personal och brukare kan förstå och prata om.