📄 Vad bör vårdpersonal tänka på vid omvårdnaden av personer med ätstörningar?

📄 Vad bör vårdpersonal tänka på vid omvårdnaden av personer med ätstörningar?

Omvårdnad av personer med ätstörningar kräver empati, tålamod och specialiserad kunskap. Det handlar inte bara om att få någon att äta, utan om att förstå den psykologiska smärta som ofta ligger bakom beteendet – och att bygga en trygg vårdrelation där individen vågar släppa kontrollen.

Personer med ätstörningar upplever ofta stark skam, ångest och ambivalens. De vill kanske bli friska, men är samtidigt rädda för förändring. Det är därför avgörande att omvårdnaden präglas av respekt, lyhördhet och tydlig struktur, utan att bli anklagande eller pådrivande.

Viktiga förhållningssätt i omvårdnaden

1. Skapa trygghet och tillit
– Bemöt personen som människa, inte som en diagnos.
– Visa att du är kvar även när det är svårt.
– Bygg en vårdrelation där individen känner sig sedd och respekterad.

2. Ha en icke-dömande attityd
– Kommentera inte kropp, vikt, utseende eller matvanor i värderande termer.
– Visa att du förstår att maten kan väcka stark ångest.

3. Arbeta återhämtningsinriktat
– Betona styrkor, resurser och det friska – inte bara det sjuka.
– Hjälp personen att sätta egna mål, i samverkan med teamet.

4. Skapa struktur kring måltider
– Måltider bör ske på regelbundna tider, med lugn atmosfär.
– Personalens roll är att stötta, finnas nära, inte tvinga eller förhöra.
– Efter måltid bör det finnas lugna rutiner, t.ex. samtal, vila eller promenad.

5. Var konsekvent – men flexibel
– Håll fast vid gemensamma riktlinjer, men anpassa bemötandet efter dagsform.
– Undvik att argumentera om varje tugga – håll fokus på det större målet.

Omvårdnadsområden att uppmärksamma

• Nutrition och viktuppgång (i samarbete med dietist och läkare)

• Vätskebalans, cirkulation och vitalparametrar

• Psykisk status: ångest, tvång, självskada

• Relationer, självbild, kontrollbehov och självkänsla

• Behov av aktivitet, vila och sömn

Undersköterskans roll

Undersköterskan har ofta en avgörande funktion i vardagen:

• Följer med vid måltider och observerar reaktioner

• Finns som ett tryggt stöd före och efter måltider

• Dokumenterar ätmönster och kroppsliga observationer

• Ger praktiskt stöd vid dusch, vila eller fysisk aktivitet

• Lyssnar, bekräftar och finns där – utan att döma

Exempel

En person med anorexia är inlagd för näringsbehandling. Undersköterskan ser att brukaren gråter efter varje måltid. Istället för att säga ”det är bara att äta” sitter hon kvar i tystnad och säger: ”Jag vet att det är svårt, men jag finns här.” Den lilla gesten stärker tryggheten – ett steg i återhämtningen.