• Psykiska sjukdomar, däribland psykoser, bipolärt syndrom, missbruk, emotionell instabil personlighetsstörning, självskadebeteenden och de funktionsnedsättningar som följer, deras orsaker, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad samt vikten av prevention och återhämtning.

Psykiska sjukdomar påverkar människans sätt att tänka, känna, uppleva och tolka verkligheten. Tankar, känslor och upplevelser kan förändras så mycket att förmågan att fungera i vardagen påverkas. Hos vissa märks symtomen tydligt och diagnos kan ställas utifrån fastställda kriterier, medan andra upplever mer subtila men ändå förlamande förändringar i vardagslivet. När sjukdomen påverkar förmågan att arbeta, studera, delta i samhällslivet eller sköta det dagliga livet uppstår ett psykiskt funktion

Att upprepade gånger medvetet skada sig själv kallas självskadebeteende. Det är en handling som ofta syftar till att lindra outhärdlig psykisk smärta, inte att avsluta livet. För många blir smärtan fysiskt konkret och därför lättare att hantera än den psykiska. Genom att tillfoga sig skada kan känslan av ångest eller tomhet tillfälligt minska. Beteendet är vanligast hos ungdomar och unga vuxna, men kan förekomma i alla åldrar. Studier visar att cirka fem procent av svenska ungdomar någon gång ha

Vid bipolär sjukdom pendlar individens känsloläge mellan djup depression och stark upprymdhet, så kallad mani. Sjukdomen påverkar hela människans liv – tankar, känslor, sömn, energi och sociala relationer. Dessa svängningar är mer omfattande än vanliga humörförändringar och kan bli förlamande i både det depressiva och det maniska tillståndet. Det finns olika varianter av sjukdomen: Bipolär typ 1 innebär att personen har haft minst en manisk episod, ofta efter tidigare depressioner. Bipolär typ

Personligheten utgörs av de tankar, känslor, beteenden och mönster som tillsammans formar människans sätt att förstå sig själv och världen. En sund personlighet är stabil men flexibel nog att anpassas till olika situationer. Vid personlighetssyndrom blir denna balans störd – tankar och beteenden blir så rigida eller avvikande att de orsakar lidande för individen själv eller för omgivningen. Att avgöra gränsen mellan en svår personlighet och ett personlighetssyndrom kan vara komplicerat. Många dr

Borderline, eller emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS), är den vanligaste formen av personlighetssyndrom inom psykiatrin. Diagnosen tillhör kluster B, där känslomässig instabilitet, impulsivitet och intensiva relationer är centrala kännetecken. Personer med borderline lever ofta i ett känslomässigt kaos – de svänger snabbt mellan stark glädje och djup förtvivlan, mellan tillit och rädsla, mellan närhet och avstånd. Sjukdomen påverkar hela livssituationen. Många beskriver en tomhetsk

En psykos innebär att individen tillfälligt tappar förmågan att uppfatta verkligheten som den är. Tankar, sinnesintryck och känslor blandas samman på ett sätt som gör världen svår att tolka. Det som är verkligt och det som upplevs kan inte längre skiljas åt. För den som drabbas är upplevelsen skrämmande, förvirrande och ofta utmattande. Psykoser debuterar vanligen i 18–40-årsåldern och kan ha olika förlopp. Ungefär en tredjedel av de som insjuknar blir helt återställda, en tredjedel får återkomm

Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar individens sätt att uppleva verkligheten, sig själv och andra. Sjukdomen är långvarig och komplex, och innebär att tankar, känslor och beteenden förändras på ett genomgripande sätt. Ordet schizofreni betyder "kluvet sinne", vilket syftar på att upplevelser och tankar inte längre hänger ihop på ett normalt sätt – inte att personen har flera personligheter, vilket är ett vanligt missförstånd. Sjukdomen debuterar vanligen i 20–25-årsåldern, ofta något ti

Stigmatisering betyder att en person eller grupp får en negativ stämpel som leder till fördomar, misstänksamhet eller diskriminering. I samband med psykisk sjukdom kan detta innebära att individen ses som farlig, opålitlig eller oförmögen att ta ansvar – föreställningar som ofta är grundlösa men som påverkar både självbild och möjligheten till återhämtning. När människor med psykisk ohälsa möter omgivningens rädsla eller brist på förståelse kan det skapa skam och självstigma. Personen börjar tro

Substansberoende innebär att en person utvecklar ett fysiskt och/eller psykiskt beroende av en substans, oftast alkohol, narkotika eller läkemedel. Beroendet påverkar hela människans liv – kroppen, tankarna, relationerna och den sociala tillvaron. Vid substansberoende förloras gradvis kontrollen över användningen. Individen upplever ett starkt sug, behöver allt större mängder för att uppnå samma effekt (tolerans) och får abstinensbesvär när substansen inte tillförs. Det leder till att stora dela

Behandlingen av substansberoende är ofta komplex och kräver samarbete mellan flera aktörer – sjukvården, socialtjänsten och olika stödorganisationer. Målet är att bryta beroendet, minska skadorna och ge individen möjlighet att återfå kontroll, delaktighet och livskvalitet. Ett effektivt behandlingsarbete bygger på helhetssyn. Det räcker sällan med en enda insats – framgångsrik behandling kombinerar medicinska, psykologiska och sociala åtgärder samt stöd till närstående. Behandlingsprocessen inle