• Samsjuklighet, bruk och missbruk vid psykisk ohälsa utifrån ett individperspektiv.

📄 Vad samsjuklighet innebär Samsjuklighet, eller komorbiditet, innebär att en person har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Det kan röra sig om både psykiska och fysiska tillstånd, till exempel en person som lever med depression och ett alkoholberoende, eller någon som har ADHD och samtidigt utvecklat ett missbruk. Samsjuklighet är vanligt, men också komplext, eftersom symtomen ofta påverkar och förstärker varandra. Bland personer som vårdas för substansberoende i Sverige har mellan 30

Missbruk och psykisk ohälsa är två skilda tillstånd, men de samverkar ofta på ett sätt som gör att gränserna mellan dem suddas ut. En person som lever med ångest, depression eller annan psykisk sjukdom kan börja använda alkohol eller droger för att lindra symtomen – en form av självmedicinering. På samma sätt kan ett långvarigt missbruk orsaka psykiska besvär genom förändringar i hjärnans signalsystem, social isolering och stress. Forskningen visar att det finns en tydlig dubbelriktad påverkan.

📄 Förklaringsmodeller till samsjuklighet Det finns flera olika förklaringsmodeller till varför samsjuklighet uppstår. Forskning visar att sambandet mellan psykisk sjukdom och missbruk kan förstås på flera sätt – och ofta samverkar flera av dessa förklaringar samtidigt. Den första modellen handlar om gemensamma riskfaktorer. En person kan ha genetisk sårbarhet, en uppväxt präglad av stress eller psykiska problem i familjen, vilket ökar risken för både psykisk sjukdom och substansberoende. Här fin

Tidig psykisk ohälsa kan bero på flera samverkande faktorer. Socioekonomiska förhållanden som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter eller otrygga levnadsvillkor påverkar den psykiska hälsan negativt. Barn och ungdomar som växer upp i familjer där det förekommer missbruk, psykisk sjukdom eller andra svårigheter löper särskilt stor risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. I en dysfunktionell familj, där trygghet, struktur och känslomässigt stöd saknas, ökar risken för oro, låg självkänsla och svå

Behandling vid samsjuklighet kräver att både beroendet och den psykiska sjukdomen behandlas samtidigt. Om bara det ena tillståndet uppmärksammas riskerar den andra problematiken att förvärras, vilket ofta leder till återfall eller försämrade resultat. Därför behövs en helhetsinriktad och samordnad behandling som ser hela individens livssituation. Samsjuklighet innebär en större risk för ett mer långdraget sjukdomsförlopp och ett sämre behandlingsresultat. Därför är det viktigt att tidigt identif

Samarbetet mellan olika vårdenheter är avgörande vid samsjuklighet. Personer som lever med både psykisk sjukdom och substansberoende behöver insatser från flera aktörer samtidigt, och det är viktigt att dessa insatser samordnas. Samverkan sker bäst genom gemensam vårdplanering i form av en samordnad individuell plan (SIP), där ansvaret tydligt fördelas mellan berörda verksamheter. En samordnad plan gör det möjligt för olika behandlare och huvudmän att arbeta mot samma mål. När den psykiska sjukd

När både beroendet och den psykiska sjukdomen behandlas samtidigt, med samma metod och av samma behandlingsteam, kallas det integrerad behandling. Denna behandlingsform har utvecklats för att möta behovet hos personer som lever med samsjuklighet, där flera vårdinstanser tidigare arbetat var för sig. I en integrerad modell får individen en sammanhållen vård där hela livssituationen tas i beaktande. Den amerikanske psykologen och forskaren Kim T. Meuser har beskrivit integrerad behandling som en p