📄 Integrerad behandling

När både beroendet och den psykiska sjukdomen behandlas samtidigt, med samma metod och av samma behandlingsteam, kallas det integrerad behandling. Denna behandlingsform har utvecklats för att möta behovet hos personer som lever med samsjuklighet, där flera vårdinstanser tidigare arbetat var för sig. I en integrerad modell får individen en sammanhållen vård där hela livssituationen tas i beaktande.

Den amerikanske psykologen och forskaren Kim T. Meuser har beskrivit integrerad behandling som en process som sker i flera faser. Varje fas har sitt mål och sin metod, men de bildar en gemensam kedja där fokus ligger på samarbete, motivation och långsiktig förändring.

I engagemangsfasen handlar det om att etablera kontakt och skapa en behandlingsallians. Det betyder att individen får regelbundna möten med behandlare som arbetar för att bygga tillit och trygghet. Praktiska och sociala insatser står i centrum – till exempel hjälp att komma i tid till möten, stöd i vardagsrutiner och gemensamma samtal som lägger grunden för fortsatt behandling.

Därefter följer motivationsfasen, där målet är att individen ska börja se sambandet mellan missbruket och den psykiska ohälsan. Genom motiverande samtal (MI) arbetar man med att öka förståelsen för den egna situationen och väcka viljan till förändring. Under denna fas kartläggs individens hela livssituation och de praktiska insatserna fortsätter, ofta i samarbete med socialtjänsten och andra myndigheter.

Nästa steg är den aktiva behandlingsfasen, då fokus ligger på att minska eller avbryta substansbruket. Här används en kombination av psykofarmakologiska behandlingar, psykologiska metoder som kognitiv beteendeterapi (KBT) och psyko-sociala metoder som ACT (Acceptance and Commitment Therapy) eller case management. Återfall är vanligt i denna fas, och behandlingen behöver ofta anpassas eller backa tillbaka till motivationsarbetet för att individen ska kunna fortsätta framåt.

Den sista fasen kallas återfallspreventionsfasen, och syftet är att stärka individens förmåga att leva ett självständigt och stabilt liv. Det handlar inte bara om att undvika återfall, utan också om att bygga ett fungerande vardagsliv – skapa sociala relationer, delta i aktiviteter, utveckla fritidsintressen och kanske hitta arbete eller annan sysselsättning.

Behandlingstiden vid samsjuklighet är ofta lång, men integrerade insatser har visat sig ge bättre resultat än traditionell, uppdelad behandling. När samma behandlingsteam följer individen genom hela processen skapas kontinuitet, trygghet och gemensamt ansvar.

Integrerad behandling bygger också på ett förhållningssätt som ser individen som en aktiv del i sin egen återhämtning. Det innebär att behandlingen utformas i dialog, där individens mål, värderingar och resurser vägs in.

📊 Statistik:
Enligt Socialstyrelsen (2023) visar integrerade behandlingsmodeller upp till 30 % högre behandlingsföljsamhet och minskad återfallsfrekvens jämfört med traditionellt uppdelade vårdinsatser.

💭 Reflektionsfråga
Varför tror du att integrerad behandling ofta leder till bättre resultat för personer med samsjuklighet än separata vårdinsatser?