Missbruk och psykisk ohälsa är två skilda tillstånd, men de samverkar ofta på ett sätt som gör att gränserna mellan dem suddas ut. En person som lever med ångest, depression eller annan psykisk sjukdom kan börja använda alkohol eller droger för att lindra symtomen – en form av självmedicinering. På samma sätt kan ett långvarigt missbruk orsaka psykiska besvär genom förändringar i hjärnans signalsystem, social isolering och stress.
Forskningen visar att det finns en tydlig dubbelriktad påverkan. Missbruk ökar risken för psykisk sjukdom, och psykisk sjukdom ökar risken för missbruk. Samsjukligheten leder ofta till en mer långvarig och komplicerad vård, eftersom de två tillstånden förstärker varandra. En person som exempelvis använder alkohol för att lindra sin depression riskerar att depressionen förvärras, vilket i sin tur leder till ökat drickande.
För vården innebär detta att behandlingsinsatser behöver samordnas mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det räcker sällan att behandla enbart det ena tillståndet – båda måste uppmärksammas samtidigt. Det handlar också om att förstå individens livssituation, relationer och förutsättningar. Först då kan insatserna bidra till en varaktig förändring.
📊 Statistik:
Omkring 20–30 % av de personer som vårdas för psykisk ohälsa i Sverige har samtidigt ett substansberoende. Bland personer i behandling för missbruk har 30–50 % ytterligare en eller flera psykiska diagnoser.
💭 Reflektionsfråga
Vilka utmaningar kan uppstå i vården när en person har både psykisk ohälsa och ett beroende, och hur kan dessa hanteras på ett samordnat sätt?
Recommended Comments
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.