📄 Orsaker till tidig psykisk ohälsa och vägen mot missbruk

Tidig psykisk ohälsa kan bero på flera samverkande faktorer. Socioekonomiska förhållanden som arbetslöshet, ekonomiska svårigheter eller otrygga levnadsvillkor påverkar den psykiska hälsan negativt. Barn och ungdomar som växer upp i familjer där det förekommer missbruk, psykisk sjukdom eller andra svårigheter löper särskilt stor risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. I en dysfunktionell familj, där trygghet, struktur och känslomässigt stöd saknas, ökar risken för oro, låg självkänsla och svårigheter att hantera känslor.

Även ärftliga faktorer har betydelse. Psykiska sjukdomar och vissa personlighetsegenskaper, såsom impulsivitet eller svårigheter med känsloreglering, kan gå i arv och påverka hur individen reagerar på stress och motgångar. Psykiska problem i familjen ökar därför risken för att liknande problem uppstår hos barnen.

Den tidiga psykiska ohälsan kan i sin tur öka sårbarheten för missbruk. För pojkar visar sig problemen ofta genom utagerande beteenden som uppförandestörning eller trotsyndrom, medan flickor oftare uppvisar ångest och depression. Hos ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, särskilt ADHD, är risken för missbruk extra hög. Nästan en fjärdedel av ungdomar med substansberoende har även ADHD, vilket innebär att symtom som koncentrationssvårigheter, rastlöshet och impulsivitet kan leda till självmedicinering. Impulsiviteten i sig är dessutom en riskfaktor.

När psykisk ohälsa inte uppmärksammas i tid kan individen söka lindring i alkohol eller droger. Det som först ger tillfällig lättnad kan utvecklas till ett beroende som förvärrar både den psykiska och fysiska hälsan. Konsekvenserna varierar från person till person, men samsjukligheten leder ofta till både sociala, medicinska och psykologiska följder.

Några vanliga konsekvenser vid samsjuklighet är:

• social isolering och normbrytande beteende
• försämrad psykisk sjukdom och ökat beroende
• svårigheter i skola och arbete
• förlorad försörjning och ekonomiska problem
• hemlöshet och otrygg livssituation
• försämrad fysisk hälsa med sjukdomar i lever, bukspottkörtel eller nervsystem
• ökad risk för psykosupplevelser och självmordsförsök
• längre behandlingstider och sämre behandlingsresultat
• risk för återfall och behov av upprepad vård
• ökad risk för rättsliga problem eller fängelsestraff.

Gemensamt för dessa följder är att individen hamnar i en sårbar livssituation där samhällets stödinsatser blir avgörande. Samsjuklighet kräver därför samordnad vård, behandling och socialt stöd för att förbättra livskvaliteten och minska risken för återfall.

📊 Statistik:
Ungefär 25 % av ungdomar med substansberoende har även ADHD. Samsjuklighet leder ofta till längre behandlingstider, högre återfallsrisk och ökad förekomst av sociala problem.

💭 Reflektionsfråga
Hur kan tidig upptäckt av psykisk ohälsa minska risken för missbruk och de långsiktiga konsekvenserna av samsjuklighet?