• Hur olika faktorer, däribland individens fysiska, psykosociala, socioekonomiska förutsättningar och könstillhörighet påverkar människors hälsa och ohälsa.

Psykiskt välbefinnande kan beskrivas som ett tillstånd där individen känner balans, upplever mening och har förmåga att hantera livets krav. Det handlar om att kunna fungera i vardagen, känna samhörighet med andra och uppleva glädje och motivation. Psykiskt välbefinnande innefattar både positiva känslor och förmågan att återhämta sig efter motgångar. Nedsatt psykiskt välbefinnande innebär att dessa funktioner delvis är påverkade. Personen kan känna oro, nedstämdhet, utmattning eller en minskad f

Kartläggning gjord av Folkhälsomyndigheten (2023–2024) Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet nationella kartläggningar för att följa utvecklingen av psykisk hälsa och ohälsa i Sverige. Syftet är att identifiera trender, riskgrupper och bakomliggande faktorer som påverkar befolkningens psykiska välbefinnande. Undersökningarna omfattar både självskattade upplevelser av välbefinnande och olika former av psykiska besvär. Resultaten visar tydliga skillnader mellan åldersgrupper, kön och socioekon

Psykosociala hälsorisker Den psykosociala hälsan påverkas av många faktorer i människans vardag. Förändringar i samhället, arbetslivet och den tekniska utvecklingen har gjort att gränserna mellan arbete, fritid och vila blivit otydligare. I dag lever många med ett ständigt informationsflöde och en uppkopplad livsstil som gör det svårt att koppla av. Digitala verktyg och sociala medier kan bidra till gemenskap och stöd, men också skapa press och jämförelse. Många unga upplever att de ständigt beh

Barn och ungas psykiska hälsa påverkas av en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Det handlar om hur väl barnet trivs i sin vardag, känner sig trygg i sina relationer och får möjlighet att lyckas i skolan och i livet. Höga prestationskrav i skolan är i dag en av de främsta orsakerna till stress bland unga. Krav på resultat, betyg och framtidsval kan skapa oro, särskilt om eleven saknar tillräckligt stöd. Mobbning, både i skolan och på nätet, är fortsatt ett stort problem

Hos vuxna formas den psykiska hälsan i mötet mellan personliga förutsättningar och livets krav. Arbetsliv, familj, sociala relationer och ekonomiska villkor har särskilt stor betydelse. När dessa faktorer inte är i balans ökar risken för psykisk ohälsa, särskilt om individen saknar strategier för att hantera stress eller motgångar. I arbetslivet påverkas det psykiska välbefinnandet av krav, kontroll och stöd. Psykiskt ansträngande arbete, hög arbetsbelastning eller låg grad av egenkontroll kan l

Äldres psykiska hälsa påverkas i hög grad av den sociala gemenskapen och möjligheten att känna sig delaktig i samhället. Att uppleva trygghet, ha någon att umgås med och kunna påverka sin vardag är avgörande för psykiskt välbefinnande. Många äldre beskriver en oro för att bli ensamma eller uppleva att de inte längre behövs – något som kan bidra till nedstämdhet eller depression. Viktiga faktorer för ett gott psykiskt mående är goda och hälsosamma matvanor, meningsfullhet i vardagen samt fysisk o

Könstillhörighet påverkar både hur människor uppfattar sig själva och hur de bemöts i samhället. Normer kring kön och identitet formas tidigt och styr ofta hur flickor, pojkar, kvinnor och män förväntas tänka, klä sig och agera. Dessa normer kan skapa trygghet och tillhörighet, men de kan också begränsa, särskilt för dem som inte känner igen sig i de traditionella könsrollerna. Cisnormen – föreställningen om att alla är och ska vara överens om sitt biologiska kön och könsidentitet – genomsyrar m