Barn och ungas psykiska hälsa påverkas av en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Det handlar om hur väl barnet trivs i sin vardag, känner sig trygg i sina relationer och får möjlighet att lyckas i skolan och i livet.
Höga prestationskrav i skolan är i dag en av de främsta orsakerna till stress bland unga. Krav på resultat, betyg och framtidsval kan skapa oro, särskilt om eleven saknar tillräckligt stöd. Mobbning, både i skolan och på nätet, är fortsatt ett stort problem och påverkar självkänsla och tillit.
Ungdomsarbetslöshet och ekonomisk osäkerhet gör övergången till vuxenlivet svårare. Brist på sysselsättning kan leda till känslor av utanförskap och minska motivationen att delta i samhällslivet. Samtidigt är social gemenskap och känslan av tillhörighet en viktig skyddsfaktor. Vänner, familj och fritidsaktiviteter bidrar till trygghet och struktur.
En sund självkänsla växer fram genom att barnet upplever sig betydelsefullt, får uppskattning och tillåts göra misstag. För många unga blir könsidentiteten en del av denna utveckling. Att mötas med respekt och förståelse stärker det psykiska välbefinnandet.
Skolan och hemmet har tillsammans ett stort ansvar för att erbjuda stimulans, utmaning och stöd i rätt balans. Möjligheter till vila, meningsfull fritid och närvaro av engagerade vuxna är avgörande för att unga ska må bra och känna framtidstro.
📊 Fakta: Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Statistik om psykisk hälsa bland unga”, 2024; Skolverket, ”Elevers psykiska hälsa i skolan”, 2023; Arbetsmiljöverket, ”Unga i arbetslivet”, 2023.
Recommended Comments
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.