Faktorer som påverkar vuxna

Hos vuxna formas den psykiska hälsan i mötet mellan personliga förutsättningar och livets krav. Arbetsliv, familj, sociala relationer och ekonomiska villkor har särskilt stor betydelse. När dessa faktorer inte är i balans ökar risken för psykisk ohälsa, särskilt om individen saknar strategier för att hantera stress eller motgångar.

I arbetslivet påverkas det psykiska välbefinnandet av krav, kontroll och stöd. Psykiskt ansträngande arbete, hög arbetsbelastning eller låg grad av egenkontroll kan leda till trötthet och utmattning. Motsatsen gäller också: delaktighet, tydliga mål och tillit mellan kollegor främjar psykisk hälsa.

Psykiatriska diagnoser, långvarig sjukskrivning eller arbetslöshet kan skapa känslor av utanförskap och minska tilltron till den egna förmågan. Långvarig sysslolöshet eller understimulering bidrar ofta till en upplevelse av meningslöshet. Även upplevelser av orättvisa, brist på erkännande och mobbning på arbetsplatsen påverkar den psykiska hälsan negativt.

För att främja välbefinnandet behöver vuxna uppleva att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull – en princip som ofta beskrivs genom begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Stöd från arbetsledning, möjlighet till återhämtning och att känna sig behövd är centrala friskfaktorer.

När människor ges möjlighet att känna delaktighet, ansvar och uppskattning stärks självkänslan och förmågan att hantera livets krav. Ett samhälle som aktivt motverkar arbetslöshet och isolering bidrar till att minska psykisk ohälsa bland vuxna.

📊 Fakta: Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Statistik om psykisk hälsa bland vuxna”, 2024; Arbetsmiljöverket, ”Arbetsmiljön 2023”.