Kartläggning gjord av Folkhälsomyndigheten (2023–2024)

Kartläggning gjord av Folkhälsomyndigheten (2023–2024)

Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet nationella kartläggningar för att följa utvecklingen av psykisk hälsa och ohälsa i Sverige. Syftet är att identifiera trender, riskgrupper och bakomliggande faktorer som påverkar befolkningens psykiska välbefinnande. Undersökningarna omfattar både självskattade upplevelser av välbefinnande och olika former av psykiska besvär.

Resultaten visar tydliga skillnader mellan åldersgrupper, kön och socioekonomiska förhållanden. Yngre kvinnor rapporterar i högre grad stress, ångest och sömnsvårigheter, medan äldre personer oftare beskriver ensamhet och nedstämdhet. Personer med ekonomisk utsatthet, arbetslöshet eller osäkra boendeförhållanden har en ökad risk för psykisk ohälsa.

Den senaste sammanställningen visar också att psykiskt välbefinnande har minskat något bland unga vuxna under det senaste decenniet. Samtidigt upplever majoriteten av befolkningen fortfarande en god psykisk hälsa. Kartläggningen används som grund för nationella insatser inom vård, skola och socialt arbete, med målet att minska ojämlikheter och stärka befolkningens psykiska välbefinnande.

📊 Fakta: Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Statistik om psykisk hälsa”, 2024; Folkhälsorapporten 2023.