Psykosociala hälsorisker

Psykosociala hälsorisker

Den psykosociala hälsan påverkas av många faktorer i människans vardag. Förändringar i samhället, arbetslivet och den tekniska utvecklingen har gjort att gränserna mellan arbete, fritid och vila blivit otydligare. I dag lever många med ett ständigt informationsflöde och en uppkopplad livsstil som gör det svårt att koppla av.

Digitala verktyg och sociala medier kan bidra till gemenskap och stöd, men också skapa press och jämförelse. Många unga upplever att de ständigt behöver vara tillgängliga, vilket leder till sömnbrist och stress. Den digitala miljön kan också förstärka känslor av utanförskap, särskilt hos personer med låg självkänsla eller begränsade sociala nätverk.

Andra riskfaktorer är hög arbetsbelastning, otrygga anställningar och bristande balans mellan krav och återhämtning. Ekonomiska svårigheter och ensamhet kan på sikt leda till psykisk ohälsa. Samtidigt påverkas många av ständiga krav på prestation – i arbete, studier och privatliv.

För att motverka psykosociala hälsorisker behöver både individen och samhället bidra till bättre återhämtningsmöjligheter och social trygghet. Arbetsplatser som erbjuder stöd, tydliga strukturer och inflytande minskar risken för stressrelaterade sjukdomar. Även utbildning om hälsosam digital användning, sömn och fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga skyddsfaktorer.

📊 Fakta: Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Statistik om psykisk hälsa”, 2024; Arbetsmiljöverket, ”Arbetsmiljön 2023”.