• Former för samverkan och delaktighet mellan brukare och olika huvudmän med hjälp av samordnad individuell plan samt samverkan med anhöriga.

Personer med psykisk funktionsnedsättning har enligt lagstiftningen, såsom Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), rätt att vara delaktiga i samhällslivet, fatta egna beslut och leva ett så självständigt liv som möjligt. Det handlar om att främja självbestämmande, delaktighet och jämlikhet i livsvillkor. För att detta ska fungera krävs ofta insatser från flera olika verksamheter. Det kan gälla hälso- och sjukvård, socialtjänst, utbildningssamordnare, Arbetsförmedlingen, Förs

När en person har behov av insatser från flera verksamheter som behöver samordnas, finns det sedan den 1 januari 2010 en bestämmelse i både Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) om att en samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas. Syftet är att skapa kontinuitet, tydlighet och delaktighet så att individens behov blir tillgodosedda. En SIP upprättas endast om den enskilde samtycker, eftersom all vård i grunden bygger på frivillighet och respekt för individens självbestä

När behovet av samordning uppstår ska arbetet med den samordnade individuella planen (SIP) inledas utan dröjsmål. Processen bygger på en tydlig struktur där planering, genomförande och utvärdering sker i samverkan mellan den enskilde, närstående och berörda verksamheter. Arbetet inleds med att den fasta vårdkontakten eller ansvarig handläggare identifierar behovet av samordning och inhämtar samtycke. Därefter hålls en förplanering där man tillsammans med personen och eventuellt närstående bestäm

Enligt Socialtjänstlagen (SoL) definieras en anhörig som en familjemedlem eller annan person som stödjer eller vårdar någon som är långvarigt sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning. Det gäller även personer med psykisk ohälsa. Anhöriga kan vara föräldrar, barn, syskon, partner, vänner eller grannar – alla som har en nära relation till den som behöver stöd. De anhörigas roll är central i återhämtningsprocessen. Genom att göra dem delaktiga i planering och beslut kan vården och omsorgen stä

Inger, 16 år, sitter med ryggen mot väggen i väntrummet utanför ortens socialtjänst. Rummet är fullt av människor som samlats för hennes skull – skolans specialpedagog, kurator, rektor, psykolog från habiliteringen, fysioterapeut och arbetsterapeut. Hennes kontaktperson från socialtjänsten har kallat till mötet, och även mamma väntar utanför. Inger kämpar med panikångest och har svårt att delta i skolan. Hon beskriver att hon sover oroligt, växlar mellan vakenhet och utmattning, och ofta saknar