Jump to content
View in the app

A better way to browse. Learn more.

The Network by Moraga

A full-screen app on your home screen with push notifications, badges and more.

To install this app on iOS and iPadOS
  1. Tap the Share icon in Safari
  2. Scroll the menu and tap Add to Home Screen.
  3. Tap Add in the top-right corner.
To install this app on Android
  1. Tap the 3-dot menu (⋮) in the top-right corner of the browser.
  2. Tap Add to Home screen or Install app.
  3. Confirm by tapping Install.

Antipsykotiska läkemedel, även kallade neuroleptika, används vid psykoser och vid tillstånd som schizofreni, schizoaffektivt syndrom och svår mani. De dämpar psykotiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, oro, förvirring och aggressivitet.

Läkemedlen verkar genom att påverka signalsubstansen dopamin i hjärnan. Överskott av dopamin är en viktig faktor bakom psykotiska symtom, och genom att blockera dopaminets verkan kan neuroleptika minska dessa symtom. Vissa läkemedel påverkar även serotonin, vilket kan bidra till bättre balans i stämningsläget och färre biverkningar.

Antipsykotiska läkemedel delas in i två huvudgrupper:

  • Förstegenerationens antipsykotika (äldre typ)
    Dessa utvecklades på 1950-talet och har stark effekt mot hallucinationer och vanföreställningar men kan ge fler biverkningar från nervsystemet, till exempel stelhet, skakningar och ofrivilliga rörelser. Exempel: Haldol, Trilafon, Cisordinol.

  • Andragenerationens antipsykotika (nyare typ)
    Dessa läkemedel påverkar både dopamin och serotonin och har ofta mildare motoriska biverkningar. De används i dag som förstahandsval vid de flesta psykotiska tillstånd. Exempel: Abilify, Clozapine (Leponex), Olanzapin (Zyprexa), Quetiapin (Seroquel) och Risperidon (Risperdal).

Läkemedlen ges i tablettform, mixtur, smälttabletter eller som depåinjektioner (långtidsverkande sprutor) som ges med intervall på två till fyra veckor. Depåbehandling används när det är svårt för patienten att ta läkemedlet dagligen, och ger jämnare effekt över tid.

Effekt och behandlingstid

Effekten märks vanligen efter en till två veckor, men den fulla effekten kan ta längre tid. Behandlingen är ofta långvarig, ibland livslång, för att förhindra återfall.

Vanliga biverkningar

Antipsykotiska läkemedel kan ge flera typer av biverkningar. De delas ofta in i tre huvudgrupper:

  • Extrapyramidala biverkningar (rörelsestörningar): muskelstelhet, skakningar, ofrivilliga rörelser (tremor), rastlöshet (akatisi) och långsamma rörelser (parkinsonism).

  • Metabola biverkningar: viktökning, ökad aptit, förhöjda blodfetter och risk för diabetes.

  • Hormonella och övriga biverkningar: trötthet, muntorrhet, förstoppning, blodtrycksfall, menstruationsrubbningar och minskad sexlust.

En särskild och allvarlig biverkan är malignt neuroleptikasyndrom, som är sällsynt men livshotande. Symtomen är hög feber, muskelstelhet, förvirring och kraftigt svettningstillstånd. Tillståndet kräver omedelbar läkarvård.

Clozapin (Leponex) kräver särskild uppföljning eftersom det kan påverka de vita blodkropparna och därmed kroppens immunförsvar. Regelbundna blodprover tas därför enligt fastställda rutiner.

Omvårdnad och undersköterskans ansvar

Undersköterskan har en viktig roll i att observera, dokumentera och rapportera förändringar under behandling med antipsykotiska läkemedel. Det handlar om att:

  • uppmärksamma motoriska förändringar, stelhet eller darrningar

  • observera trötthet, aptit och viktförändringar

  • vara observant på blodtrycksfall och balansproblem

  • se tecken på muntorrhet, förstoppning eller svettningar

  • notera beteendeförändringar, oro eller rastlöshet.

Läkemedlen kräver ofta regelbundna kontroller av vikt, blodtryck, blodsocker och blodfetter. Samverkan mellan undersköterska, sjuksköterska, läkare och övrig personal är avgörande för säker vård.

Vid behandling med depåinjektioner kan undersköterskan bidra till trygghet genom att informera, förbereda patienten och skapa lugn under proceduren.

Bemötande och stöd

Många personer som behandlas med antipsykotiska läkemedel har begränsad sjukdomsinsikt. De kan ifrågasätta medicineringen eller uppleva biverkningarna som värre än sjukdomen. Det kräver tålamod och respekt i vårdrelationen.

Ett empatiskt bemötande, tydlig information och stöd i vardagsrutiner kan öka följsamheten. Det handlar om att hjälpa individen att förstå sambandet mellan läkemedel och välbefinnande, snarare än att tvinga fram efterlevnad.


💭 Reflektionsfråga:
Hur kan undersköterskan bidra till att läkemedelsbehandling med antipsykotiska medel blir trygg och följsam, och vilka tecken bör alltid rapporteras till sjuksköterska eller läkare?


User Feedback

Recommended Comments

There are no comments to display.

Join the conversation

You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Add a comment...

Configure browser push notifications

Chrome (Android)
  1. Tap the lock icon next to the address bar.
  2. Tap Permissions → Notifications.
  3. Adjust your preference.
Chrome (Desktop)
  1. Click the padlock icon in the address bar.
  2. Select Site settings.
  3. Find Notifications and adjust your preference.