Elbehandling eller ECT (elektrokonvulsiv behandling) är en effektiv och välbeprövad metod vid svår depression, mani och vissa psykotiska tillstånd. Behandlingen har använts i mer än 80 år och är fortfarande en av de mest snabbverkande åtgärderna inom psykiatrin.
Syftet med ECT är att återställa hjärnans kemiska balans. Under behandlingen passerar en kortvarig elektrisk ström genom hjärnan, vilket utlöser ett kontrollerat krampanfall. Det påverkar aktiviteten i hjärnans signalsubstanser – främst serotonin, noradrenalin och dopamin – och kan ge snabb symtomlindring vid svår depression.
Behandlingen ges under narkos och med muskelavslappnande medel, vilket gör att patienten inte upplever smärta eller kramprörelser. ECT utförs vanligen två till tre gånger per vecka, ofta totalt sex till tolv gånger.
Indikationer för ECT
Svår depression, särskilt vid suicidrisk eller när läkemedel inte haft effekt
Depression med psykotiska symtom
Katatoni (stelhetstillstånd vid vissa psykotiska sjukdomar)
Mani eller svår bipolär sjukdom där tillståndet är livshotande
Efter avslutad ECT-behandling följs ofta en underhållsbehandling med läkemedel eller samtalsterapi för att förhindra återfall.
Biverkningar och eftervård
De vanligaste biverkningarna är övergående:
huvudvärk och muskelvärk
trötthet eller förvirring de första timmarna
minnesstörningar, främst svårighet att minnas tiden kring behandlingen
Minnesproblemen är tillfälliga och brukar minska efter några veckor. Vissa patienter kan dock uppleva bestående minnesluckor för händelser strax före eller under behandlingsperioden.
Efter varje behandling behöver patienten vila och övervakas tills effekten av narkosen gått över. Undersköterskans uppgifter omfattar att:
observera vakenhetsgrad och allmäntillstånd
ge stöd och information
hjälpa till med orientering i tid och rum efter uppvaknandet
dokumentera observationer av trötthet, yrsel eller huvudvärk
skapa lugn och trygghet i omgivningen.
Andra medicinska behandlingsformer
Förutom ECT används ibland andra metoder vid svårbehandlad depression:
Transkraniell magnetstimulering (TMS) – påverkar hjärnans aktivitet med magnetpulser utan att utlösa krampanfall. Patienten är vaken under behandlingen.
Ljusbehandling – används vid årstidsbunden depression. Ljuset påverkar produktionen av melatonin och kan förbättra sömn och energinivå.
Ketaminbehandling – används vid terapiresistent depression under noggrann övervakning. Behandlingen påverkar glutamatsystemet i hjärnan och kan ge snabb men kortvarig lindring.
Dessa metoder är komplement till traditionell behandling och används framför allt när läkemedel eller terapi inte ger tillräcklig effekt.
Omvårdnad och bemötande
Undersköterskans roll är att ge trygghet, följa rutiner och vara ett stöd genom hela processen. Många patienter känner oro inför ECT, och ett lugnt, respektfullt bemötande är avgörande. Att förklara vad som händer, hur narkosen fungerar och vad patienten kan förvänta sig efteråt minskar rädslan.
Omvårdnaden handlar också om att respektera integriteten, bekräfta patientens upplevelse och bidra till återhämtning genom vila och tydlig struktur under behandlingsperioden.
💭 Reflektionsfråga:
Hur kan undersköterskan bidra till att skapa trygghet och förtroende inför och efter ECT-behandling, och på vilket sätt kan information och närvaro minska patientens oro?
Recommended Comments
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.