• Suicidprevention.

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem och en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga vuxna. I Sverige tog 1 174 personer sitt liv under 2023, vilket motsvarar ungefär en person var sjunde timme. Antalet självmordsförsök är uppskattningsvis tio gånger fler, och över hundratusen personer lever med återkommande självmordstankar. Män står för cirka två tredjedelar av alla suicid, men andelen kvinnor och unga flickor ökar. Däremot är det fler kvinnor än män som vårdas på sjukhus efter självmord

Suicid går att förebygga. Kunskap, tillgänglig vård, uppmärksamhet på varningssignaler och ett respektfullt bemötande kan göra avgörande skillnad. Folkhälsomyndigheten samordnar det nationella arbetet med suicidprevention, och enligt deras senaste utvärdering minskar risken för självmord när insatser med flera komponenter används samtidigt – det vill säga när utbildning, stöd, samhällsåtgärder och vårdinsatser kombineras. Forskningen visar att vissa åtgärder har särskilt positiv effekt på suicid

I vardagligt tal sägs det ofta att det är långt mellan tanke och handling. Vid suicid är det inte alltid så. För vissa människor kan den suicidala processen pågå under flera år, medan den för andra kan gå mycket snabbt – ibland på bara några timmar eller dagar. Forskning visar att män ofta har kortare tid mellan första tanken och själva handlingen, vilket gör det särskilt viktigt att tidigt uppmärksamma varningssignaler. Den suicidala processen kan beskrivas som en förloppstrappa där tankar och

Varje suicid eller suicidförsök är unikt och uppstår ur en kombination av personligt lidande, livssituation och sårbarhet. Ofta finns flera samverkande faktorer – både biologiska, psykologiska och sociala – som tillsammans ökar risken. En bakomliggande sårbarhet kan handla om ärftlig låg stresstålighet, barndomstrauma, eller svåra livshändelser som skapar en känsla av hopplöshet och maktlöshet. När en person samtidigt har låg känsla av sammanhang och saknar tilltro till sin egen förmåga, kan sjä

Lika viktigt som att känna igen riskfaktorer är att uppmärksamma skyddsfaktorer – de förhållanden och resurser som stärker människans motståndskraft mot psykisk ohälsa och suicidtankar. Att synliggöra dessa faktorer är centralt i allt förebyggande arbete, eftersom de kan bidra till att en individ hittar mening och hopp även i svåra livssituationer. Skyddsfaktorer kan finnas både inom individen och i den omgivande miljön. En person som har tillgång till stödjande relationer, upplever sig behövd e

Att tidigt upptäcka självmordstankar kan vara avgörande för att rädda liv. Bedömning av självmordsrisk innebär att skapa en helhetsbild av individens psykiska tillstånd, livssituation och eventuella varningssignaler. Bedömningen är inte en engångshändelse, utan en pågående process där vårdpersonal kontinuerligt behöver observera, samtala och följa upp förändringar i mående och beteende. Inom hälso- och sjukvården används olika skattningsskalor och frågeformulär för att identifiera risknivåer. De

När en person har gjort ett suicidförsök eller befinner sig i ett tillstånd med starka självmordstankar krävs omedelbar hjälp av professionella. Den första fasen handlar ofta om att skydda livet och stabilisera det psykiska tillståndet. Behandlingen sker vanligtvis inom psykiatrisk vård, där personalen är särskilt utbildad i att hantera suicidnära patienter. I akuta situationer kan psykiatrisk tvångsvård (LPT) behövas för att förhindra att personen skadar sig själv igen. När den akuta fasen har

I arbetet med suicidala personer krävs både yrkeskunskap och personlig mognad. Omvårdnaden handlar inte bara om att utföra uppgifter, utan om att möta en människa i existentiell kris – med respekt, närvaro och empati. Grunden i omvårdnaden är att skapa trygghet och förtroende. Den som har förlorat hoppet behöver känna sig sedd, bekräftad och tagen på allvar. Att vårdaren vågar stanna kvar i samtalet, lyssna aktivt och tala öppet om självmordstankar kan vara avgörande. Bemötande och kommunikation

När en människa tar sitt liv drabbas många omkring den. Anhöriga, vänner och arbetskamrater lämnas ofta kvar med starka känslor av sorg, skuld, förvirring och ibland ilska. Suicid skapar en komplex kris som påverkar både känsloliv, vardag och hälsa. Att vara anhörig till en person med suicidtankar är svårt. Många upplever maktlöshet, oro och en ständig beredskap att försöka hindra det värsta. När suicid ändå inträffar blir frågorna många: Varför hände det? Kunde jag ha gjort något annorlunda? De