📄 Behandling vid suicidala tankar och försök

När en person har gjort ett suicidförsök eller befinner sig i ett tillstånd med starka självmordstankar krävs omedelbar hjälp av professionella. Den första fasen handlar ofta om att skydda livet och stabilisera det psykiska tillståndet. Behandlingen sker vanligtvis inom psykiatrisk vård, där personalen är särskilt utbildad i att hantera suicidnära patienter.

I akuta situationer kan psykiatrisk tvångsvård (LPT) behövas för att förhindra att personen skadar sig själv igen. När den akuta fasen har stabiliserats inleds en mer långsiktig behandling som ska minska risken för nya försök och bidra till återhämtning.

Medicinsk behandling

Läkemedelsbehandling är en central del, särskilt vid depression, ångest eller annan psykisk sjukdom. Antidepressiva och ångestdämpande läkemedel kan lindra symtom, men måste alltid följas upp noggrant eftersom suicidrisken tillfälligt kan öka i början av behandlingen – innan läkemedlet fått full effekt. Därför är observation, stöd och tät kontakt med vårdpersonal avgörande under denna period.

Psykologiska och terapeutiska insatser

Psykologisk behandling har starkt stöd i forskningen vid suicidnära tillstånd. Den kan ges individuellt, i grupp eller tillsammans med familjen. Några vanliga terapiformer är:

• Kognitiv beteendeterapi (KBT) – fokuserar på att identifiera och förändra destruktiva tankemönster.

• Dialektisk beteendeterapi (DBT) – kombinerar KBT med acceptans och färdighetsträning, ofta effektiv vid emotionellt instabil personlighetsstörning.

• Psykodynamisk terapi – syftar till att förstå bakomliggande känslor och tidigare erfarenheter som påverkar nuet.

• Familjeterapi – stärker kommunikationen och förståelsen inom familjen.

• Kognitiv psykoterapi – arbetar med självkännedom och alternativa tankesätt för att minska hopplöshet.

Helhetsperspektiv och nätverksarbete

Behandlingen ska alltid ta hänsyn till hela individens livssituation. Ett tvärprofessionellt samarbete mellan läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, kuratorer och psykologer är nödvändigt för att skapa en trygg vårdmiljö. Även anhöriga behöver stöd och information för att kunna bidra till återhämtningen.

Individuell färdighetsträning och återgång till vardagliga rutiner är viktiga steg i rehabiliteringen. Genom stöd i att hantera stress, bygga struktur och hitta meningsfulla aktiviteter stärks personens självständighet och livslust.

📊 Fakta:
Studier visar att kombinationen av läkemedelsbehandling, psykoterapi och socialt stöd ger bäst resultat för att förebygga återfall i suicidala handlingar. En välplanerad uppföljning efter utskrivning minskar risken med upp till 50 %.

Källa: Folkhälsomyndigheten, ”Suicidprevention i vård och omsorg”, 2024; NASP, ”Evidensbaserade behandlingsmetoder vid suicidala tillstånd”, 2023.

💭 Reflektionsfråga
Hur kan vårdpersonal bidra till trygghet och hopp under den första tiden efter ett suicidförsök?