📄 Beteendeinriktade terapier

Beteendeinriktade terapier utgår från att människans beteenden formas av inlärning. När ett beteende leder till lättnad, uppskattning eller trygghet förstärks det och tenderar att upprepas, även om det på sikt kan vara skadligt. Syftet med beteendeterapi är att hjälpa individen att identifiera och förändra de beteenden som upprätthåller psykiskt lidande, och att utveckla nya mönster som stärker självförtroende och livskvalitet.

Behandlingen bygger ofta på praktiska övningar snarare än enbart samtal. Genom att systematiskt utsätta sig för svåra situationer, prova alternativa handlingssätt och träna på nya färdigheter, lär sig individen att hantera rädslor, impulser och stress på ett mer funktionellt sätt.

Fobiträning

Vid stark och ihållande rädsla, så kallad fobi, används beteendeterapi för att minska undvikande och ångestreaktioner. Terapin sker i små steg under trygga former. Personen får successivt utsätta sig för det som väcker rädsla – till exempel genom att först titta på bilder, sedan föreställa sig situationen och slutligen möta den i verkligheten.

Målet är att hjärnan ska lära om och inte längre förknippa den tidigare skrämmande situationen med fara. När kroppen märker att ingenting farligt händer minskar ångestreaktionen gradvis.

Beteendeterapi vid fobier används ofta vid social fobi, höjdrädsla, djurfobier eller tvångssyndrom (OCD) och ger goda resultat när behandlingen genomförs regelbundet och med stöd.

Miljöterapi

Miljöterapi är en annan form av beteendeinriktad behandling som fokuserar på struktur, delaktighet och ansvar i vardagen. Den används ofta inom gruppboenden, behandlingshem och dagverksamheter.

I miljöterapi ses den dagliga miljön som en aktiv del av behandlingen. Genom att delta i återkommande aktiviteter som att handla, tvätta, laga mat eller umgås, tränas individen i att skapa ordning, rutiner och socialt samspel. Terapiformen stärker känslan av sammanhang och bygger på gemensamma mål inom gruppen.

För många personer med psykisk funktionsnedsättning blir dessa aktiviteter en väg tillbaka till självständighet, delaktighet och meningsfullhet. Det är också en behandlingsform där undersköterskor har en viktig roll, eftersom de ofta deltar i planering, stöd och uppföljning i vardagliga situationer.

Konstnärliga terapier

Bild, musik, dans och drama kan användas som komplement till beteendeinriktad behandling. Dessa terapiformer hjälper individen att uttrycka känslor som kan vara svåra att sätta ord på och bidrar till återhämtning och självkännedom.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd nämns till exempel musik- och bildterapi som rekommenderade tilläggsmetoder vid kognitiv behandling. De kan bidra till att minska stress och förbättra kommunikation och känsloreglering.

Undersköterskans roll

Undersköterskan är ofta den person som ser hur beteendeförändringar tar form i vardagen. Att uppmuntra små framsteg, visa tålamod och ge stöd i strukturer och rutiner är en viktig del av behandlingsprocessen. När en person klarar att möta en svår situation eller deltar i sociala aktiviteter, stärker det både självbild och återhämtningsförmåga.

Beteendeinriktade terapier visar att förändring sällan sker på en gång – den byggs steg för steg, genom erfarenhet och uppmuntran i vardagen.

💭 Reflektionsfråga
Hur kan en undersköterska bidra till att stödja en person som försöker bryta undvikandebeteenden eller skapa nya rutiner i vardagen?