📄 Psykodynamiska och relationella terapier

Psykodynamiska och relationella terapier fokuserar på de känslomässiga processer som ligger bakom människans beteenden och relationer. De utgår från att tidigare erfarenheter, särskilt från barndomen, påverkar hur individen uppfattar och reagerar på situationer i nutiden. Genom samtal och reflektion kan personen bli medveten om dessa mönster och börja förstå hur de påverkar nuvarande relationer, känslor och livsval.

Till skillnad från beteendeinriktade terapier, som fokuserar på handlingar och inlärning, betonar psykodynamiska terapier självinsikt, känslomässig förståelse och bearbetning av inre konflikter. Behandlingen bygger på en trygg och förtroendefull relation mellan individen och terapeuten, där samtalet blir det viktigaste verktyget.

Psykodynamisk psykoterapi (PDT)

PDT är en samtalsterapi som syftar till att med terapeutens stöd hjälpa individen att upptäcka och bearbeta dolda känslor och omedvetna konflikter. Genom att se samband mellan tidigare upplevelser och nuvarande symtom kan individen förstå sina reaktioner och känslor på ett nytt sätt.

Livshistorien är en central del av terapin. Genom att tala om tidigare erfarenheter, relationer och händelser uppnår individen gradvis insikt, emotionell bearbetning och ökad självkännedom. Denna förståelse leder ofta till att symtom som oro, ångest eller nedstämdhet minskar.

Interpersonell terapi (IPT)

IPT har utvecklats som en mer strukturerad form av samtalsterapi med fokus på relationer och kommunikation. Terapin utgår från att brister i relationer och socialt stöd ofta bidrar till psykisk ohälsa, samtidigt som psykiska symtom kan försämra relationer och öka isolering.

Under behandlingen arbetar man med konkreta relationella problem, till exempel konflikter i nära relationer, rollförändringar i livet eller komplicerad sorg. Genom samtal, övningar och rollspel tränas individen i att uttrycka känslor tydligare och hitta nya sätt att lösa konflikter.

IPT används ofta vid depressioner, relationssvårigheter och livsförändringar och har i forskning visat god effekt som korttidsbehandling.

Familjeterapi

När en familjemedlem mår psykiskt dåligt påverkas hela familjen. Familjeterapi bygger på tanken att alla familjemedlemmar är delar av ett gemensamt system, och att förändring hos en person påverkar de andra. Behandlingen syftar till att öka förståelse, förbättra kommunikationen och stärka samhörigheten.

Många familjeterapeuter arbetar utifrån det salutogena perspektivet och begreppet KASAM – känsla av sammanhang. Terapin fokuserar på att göra livssituationen begriplig, hanterbar och meningsfull för alla inblandade. Genom gemensamt arbete kan familjen hitta sätt att stödja varandra och förebygga återfall.

Kris- och traumaterapi

Kris- och traumaterapi används när en individ har upplevt allvarliga händelser som orsakat psykiska reaktioner eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Behandlingen har ofta en kognitiv beteendeinriktning men kombineras med psykodynamiska inslag.

En vanlig metod är Eye Movement Desensitisation and Reprocessing (EMDR), där individen får bearbeta traumatiska minnen samtidigt som ögonrörelser styrs för att minska intensiteten i känslominnet. Behandlingen omfattar vanligtvis mellan åtta och tolv tillfällen och syftar till att ge personen kontroll över sina reaktioner och skapa förutsättningar för återhämtning.

Terapeutiskt förhållningssätt

Gemensamt för psykodynamiska och relationella terapier är betoningen på relationen som läkande faktor. Förändring sker genom att individen vågar utforska känslor, minnen och relationer i ett tryggt sammanhang. För vårdpersonal handlar det om att förstå betydelsen av tillit, empati och kontinuitet.

Undersköterskan möter ofta personer som befinner sig i olika faser av behandling. Att kunna lyssna, visa tålamod och ge praktiskt stöd i vardagen är viktiga inslag som kompletterar det terapeutiska arbetet.

💭 Reflektionsfråga
Hur kan ett tryggt och empatiskt bemötande bidra till att personer i samtalsbehandling vågar öppna sig och påbörja sin förändringsprocess?