Vad är Case Management (CM)?

Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning har ofta behov av stöd från flera olika aktörer samtidigt – till exempel psykiatrin, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunens boendestöd. När ansvaret delas mellan många myndigheter riskerar insatserna att bli osammanhängande eller bristfälligt uppföljda.

För att motverka detta används arbetsmetoden Case Management (CM) – ett samordnat arbetssätt där en vård- och stödsamordnare (case manager) hjälper personen att få tillgång till vård, behandling, rehabilitering och socialt stöd i rätt ordning och vid rätt tidpunkt.

Case Management är särskilt vanligt vid allvarliga psykiska sjukdomar, till exempel schizofreni, bipolär sjukdom eller samsjuklighet med missbruk. Målet är att ge individen sammanhållet stöd och öka livskvaliteten genom att:

• samordna vård och sociala insatser

• förbättra kommunikationen mellan professioner

• skapa kontinuitet och trygghet

• stödja återhämtning och egenmakt (empowerment)

Arbetssättet bygger på helhetssyn och personcentrering. Det handlar inte bara om att koordinera vårdkontakter, utan om att förstå hela livssituationen – boende, ekonomi, relationer, fysisk hälsa och meningsfull sysselsättning.

I Sverige används Case Management som ett led i utvecklingen av psykiatrisk vård i öppna former. Genom samordning mellan kommun och region kan personer med psykisk sjukdom få ett sammanhållet stöd även efter sjukhusvistelse.

💭 Reflektionsfråga:
Vilka fördelar kan Case Management ha för personer med svår psykisk sjukdom jämfört med traditionell, uppdelad vård?

Centrala begrepp

• Case Management (CM) – Arbetssätt som samordnar vård och stöd för personer med psykisk sjukdom.

• Vård- och stödsamordnare (case manager) – Person som planerar, följer upp och samordnar insatser.

• Psykisk sjukdom – Allvarlig störning som påverkar tankar, känslor och beteende.

• Återhämtning – Process där personen återfår funktion och livskvalitet trots sjukdom.

• Empowerment (egenmakt) – Att stärka individens kontroll, inflytande och delaktighet i sin vård.

• Helhetssyn – Att se hela personens situation och behov i samverkan mellan flera aktörer.