📄 Barns vardagsliv – indelning enligt Annemi Skrefving

För att förstå barns och ungdomars livssituation när en förälder lever med psykisk ohälsa eller missbruksproblematik behöver man se hur vardagen faktiskt ser ut. Forskaren Annemi Skrefving har delat in barn och ungdomar i fyra olika grupper utifrån hur deras vardag fungerar. Indelningen gör det lättare att förstå graden av utsatthet och vilka typer av stödinsatser som behövs.

Den väl fungerande gruppen
I denna grupp är föräldrarna ofta skilda och barnen bor vanligen med mamman. Trots separation och förälderns psykiska ohälsa eller missbruk har barnen ett ordnat liv med struktur och rutiner. Boendet fungerar, barnet går i skolan, har fritidsintressen och ett fungerande socialt nätverk. Vardagen är relativt stabil, och barnen har tillgång till skyddsfaktorer som gör att de klarar sig väl.

Den oroliga gruppen
Barn och unga i denna grupp känner oro och ledsnad över att ha en förälder med psykisk ohälsa. De uttrycker ofta bekymmer, tar mycket ansvar och försöker få vardagen att fungera. Barnen behöver få prata om sina upplevelser och känslor, både hemma och i grupper med andra som befinner sig i liknande situationer. Samtalen gör det lättare att förstå att man inte är ensam och att problemen inte är ens eget fel.

Den komplicerade gruppen
I denna grupp har barnen det på ytan relativt bra. De lever ofta i ordnade förhållanden med fungerande skola, bostad och ekonomi. Det som skapar svårigheter är konflikter mellan föräldrarna, bristande kommunikation och samarbetsproblem. Barnen dras ofta in i konflikterna och får svårt att dra tydliga gränser mellan vuxnas och barns ansvar. Det är vanligt att de blir stödpersoner åt föräldrarna och att de får för mycket insyn i svårigheterna i hemmet. Denna situation skapar känslomässig stress och förvirring.

Den problembelastade gruppen
I denna grupp finns flera olika problem samtidigt. Det kan handla om att en förälder är sjuk och den andra utmattad, att familjen har många barn eller att föräldrarna, trots växelvis boende, bor långt ifrån varandra och har svårt att hantera situationen. Socialtjänsten är ofta inblandad. De äldre barnen får ofta ta ett stort ansvar för hushåll, barnpassning och omsorg. Barnen i denna grupp lever med både social och känslomässig utsatthet och behöver ofta stöd från flera håll för att orka med vardagen.

Den mest utsatta gruppen
Utöver dessa grupper finns barn som befinner sig i den allra svåraste situationen, där båda föräldrarna är sjuka eller missbrukar. Socialtjänsten är ofta inblandad, och barnen kan vara placerade i familjehem eller andra boenden. I vissa fall fungerar det bra, i andra inte. Dessa barn är särskilt sårbara och behöver tidiga, långsiktiga och stabila insatser för att kunna utvecklas tryggt.

Skrefvings indelning används för att förstå barns olika behov av stöd. Den synliggör både skyddsfaktorer och riskfaktorer, och underlättar arbetet med att anpassa insatser efter varje barns vardag och förutsättningar. För personal inom vård, omsorg och socialtjänst är denna förståelse avgörande för att tidigt upptäcka utsatta barn och ge rätt hjälp i rätt tid.

💭 Vilka för- och nackdelar kan det finnas med att dela in barn och ungdomar i dessa grupper eller kategorier? Hur kan det bidra till rätt stöd utan att barnen stämplas?