📄 Ord och begrepp

Monopol
Monopol innebär att ett enda företag eller aktör kontrollerar hela marknaden för en vara eller tjänst. Konsumenterna har då inget alternativ och konkurrensen försvinner. Exempel: Systembolaget har monopol på alkoholhaltiga drycker i Sverige. Monopol kan leda till högre priser och sämre utbud, men kan också motiveras av samhällsintressen (t.ex. folkhälsa).
Källa: Konkurrensverket – Monopol och konkurrens.

Marknadsekonomi
I en marknadsekonomi bestäms priserna av utbud och efterfrågan. Företag producerar varor och tjänster som konsumenterna vill köpa, och konkurrensen pressar fram effektivitet, kvalitet och innovation. Sverige har en blandekonomi där marknadsekonomi kombineras med statliga regleringar och välfärdssystem.
Källa: Ekonomifakta – Marknadsekonomi.

Planekonomi
I en planekonomi styr staten produktionen, priserna och fördelningen av resurser. Istället för att marknaden avgör vad som ska produceras gör staten upp planer. Sovjetunionen är ett historiskt exempel. Planekonomier riskerar brist på varor, ineffektivitet och bristande innovation.
Källa: NE – Planekonomi.

Inflation
Inflation betyder att den allmänna prisnivån stiger, vilket gör att pengarnas köpkraft minskar. Låg och stabil inflation (ca 2 % i Sverige) ses som önskvärt, men hög inflation kan skada ekonomin genom osäkerhet, minskat sparande och ojämn fördelning av resurser. Riksbanken använder styrräntan för att hålla inflationen i balans.
Källa: Riksbanken – Vad är inflation?

Högkonjunktur
Högkonjunktur innebär att ekonomin går bra: hög produktion, låg arbetslöshet och stigande inkomster. Nackdelen kan vara risk för överhettning och inflation.

Lågkonjunktur
Lågkonjunktur är motsatsen – ekonomin går långsamt, arbetslösheten ökar och företagen investerar mindre. Staten kan motverka lågkonjunktur genom finanspolitik (t.ex. ökade offentliga utgifter) och centralbanken genom penningpolitik.
Källa: Konjunkturinstitutet – Hög- och lågkonjunktur.