Alzheimers sjukdom – olika faser och specifika hjälpbehov

Inledning

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och står för cirka 60–70 % av alla demensfall världen över. I Sverige lever omkring 100 000 personer med sjukdomen, och varje år insjuknar runt 25 000 nya fall (Socialstyrelsen, 2021). Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till funktionsnedsättning hos äldre och påverkar inte bara individen utan även anhöriga och vårdpersonal.

Alzheimers sjukdom är kronisk och obotlig, men genom tidig upptäckt och rätt stöd kan symtomlindring och livskvalitet förbättras. Diagnosen ställs genom klinisk undersökning, kognitiva tester och bilddiagnostik som PET och MR.

Orsaker och sjukdomsutveckling

Sjukdomen orsakas av en ansamling av proteiner i hjärnan: beta-amyloid, som bildar plack mellan nervcellerna, och tau-protein, som skadar nervcellernas inre struktur. Dessa förändringar leder till gradvis nervcellsdöd och minskad hjärnvolym, särskilt i hippocampus – ett område som är avgörande för minne och inlärning.

Faktorer som kan öka risken för Alzheimers inkluderar hög ålder, genetisk predisposition (APOE4-genen), hjärt-kärlsjukdomar, låg utbildningsnivå och en inaktiv livsstil.

Symtom vid Alzheimers sjukdom

Sjukdomsförloppet delas in i tre huvudsakliga faser: tidig, måttlig och sen fas.

• Tidiga symtom:

  • Lätt minnesförlust, särskilt när det gäller nyligen inträffade händelser.
  • Svårigheter att hitta ord (afasi).
  • Försämrad orienteringsförmåga, även i välkända miljöer.
  • Nedsatt förmåga att planera och fatta beslut.
  • Förändrat beteende, till exempel irritation, oro eller nedstämdhet.

• Måttliga symtom:

  • Försämrad förmåga att klara av vardagliga aktiviteter (ADL), såsom matlagning och personlig hygien.
  • Ökad glömska och svårigheter att känna igen anhöriga.
  • Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD), såsom misstänksamhet, aggressivitet eller hallucinationer.
  • Behov av mer omfattande stöd i det dagliga livet.

• Sena symtom:

  • Kraftig nedsättning av kognitiva funktioner – talförmågan kan försvinna helt.
  • Starkt nedsatt rörelseförmåga och ökad risk för fallolyckor.
  • Sväljningssvårigheter, vilket ökar risken för undernäring och aspiration.
  • Total beroende av vård och omsorg.

Specifika hjälpbehov vid Alzheimers sjukdom

Behoven förändras i takt med sjukdomens utveckling och kräver anpassade insatser.

• Strukturerad och individanpassad vård
  Tidiga insatser fokuserar på att bevara funktionsförmågan så länge som möjligt. Användning av hjälpmedel, minnesstöd och dagliga rutiner kan underlätta vardagen.

• Kommunikation och bemötande
  Eftersom språksvårigheter (afasi) blir alltmer uttalade, behöver kommunikationen anpassas. Användning av kroppsspråk, bilder och tydliga meningar kan underlätta.

• BPSD-hantering och trygghetsskapande åtgärder
  Agitation, oro och hallucinationer är vanliga i den måttliga fasen. Miljöanpassningar, lugna samtal och validerande bemötande kan minska ångest och aggressivitet.

• Nutrition och vätskebalans
  I den sena fasen är risken för undernäring hög. Anpassad kost, hjälp med matintag och övervakning av vätskebalansen är avgörande.

• Palliativ vård i livets slutskede
  Vid avancerad Alzheimers sjukdom blir vården palliativ. Smärtlindring, munvård och åtgärder för att upprätthålla en god livskvalitet prioriteras.