Vaskulär demens – olika faser och specifika hjälpbehov

Inledning

Vaskulär demens är den näst vanligaste formen av demens och orsakas av skador i hjärnans blodkärl, ofta som följd av stroke eller andra kärlsjukdomar. Sjukdomen står för cirka 15–20 % av alla demensfall i Sverige och drabbar oftare personer med riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och rökning (Socialstyrelsen, 2021).

Till skillnad från Alzheimers sjukdom, som har en långsam och jämn försämring, kännetecknas vaskulär demens ofta av ett stegvis förlopp. Plötsliga försämringar kan uppstå efter en stroke eller en serie mindre blodproppar, vilket gör att symtombilden kan variera kraftigt mellan individer.

Orsaker och sjukdomsutveckling

Vaskulär demens uppstår när blodflödet till hjärnan försämras, vilket leder till syrebrist och skador på hjärnvävnaden. Detta kan ske genom:

• Stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning): En blodpropp eller blödning i hjärnan kan orsaka en plötslig försämring av kognitiva funktioner.
• Småkärlssjukdom: Små, upprepade proppar eller förkalkningar i hjärnans små blodkärl kan gradvis leda till försämrad kognition och minnesproblem.
• Hypoperfusion: Långvarigt lågt blodflöde, exempelvis vid hjärtsvikt eller lågt blodtryck, kan orsaka skador på hjärnans vita substans.

Eftersom skadorna kan påverka olika delar av hjärnan, ser symtombilden olika ut från person till person.

Symtom vid vaskulär demens

Symtomen beror på vilka områden i hjärnan som skadats, men några vanliga tecken är:

• Kognitiva symtom:

  • Försämrat minne, men ofta med bättre bevarad minnesfunktion än vid Alzheimers sjukdom.
  • Svårigheter med uppmärksamhet och koncentration.
  • Nedsatt exekutiv förmåga, exempelvis planering och problemlösning.

• Språk och kommunikation:

  • Språkförståelsen kan vara nedsatt.
  • Afasi kan förekomma efter stroke, vilket gör det svårt att tala eller förstå ord.

• Motoriska och fysiska symtom:

  • Ostadig gång och ökad fallrisk.
  • Svårigheter att koordinera rörelser.

• Emotionella och beteendemässiga symtom:

  • Depression och apati är vanligt.
  • BPSD-symtom som irritation, ångest och aggressivitet kan förekomma.

Specifika hjälpbehov vid vaskulär demens

Eftersom sjukdomen ofta uppkommer tillsammans med andra kroppsliga sjukdomar, behöver vården anpassas efter både kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar.

• Stroke- och hjärt-kärlvård:
  Tidig rehabilitering efter en stroke kan förbättra prognosen. Blodtryckskontroll, blodförtunnande läkemedel och fysisk aktivitet kan bromsa sjukdomens progression.

• ADL-stöd och fysisk träning:
  Många patienter får nedsatt motorik och behöver hjälp med balans, gångträning och anpassade hjälpmedel. Individuellt stöd i personlig hygien och klädsel kan behövas.

• Kommunikation och språkstöd:
  Afasi kan göra det svårt att uttrycka sig, vilket kräver anpassad kommunikation. Bilder, teckenspråk eller alternativa kommunikationshjälpmedel kan vara till stor hjälp.

• Psykosocialt stöd och bemötande:
  Personer med vaskulär demens kan ha insikt om sin sjukdom, vilket kan leda till depression och frustration. Ett empatiskt bemötande och stöd från anhöriga och personal är avgörande.

• Miljöanpassningar och trygghetsskapande åtgärder:
  För personer med nedsatt balans och fallrisk behövs anpassningar i boendemiljön, såsom halkskydd, stabila möbler och gånghjälpmedel.

• BPSD-hantering och trygghetsskapande insatser:
  Vid beteendemässiga och psykiska symtom kan lugn omgivning, strukturerad vardag och individanpassade aktiviteter minska oro och förvirring.