BPSD och psykosociala faktorer vid demenssjukdomar

Inledning

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är en samling symtom som påverkar många personer med demenssjukdom. Dessa kan inkludera agitation, oro, hallucinationer, depression och aggressivitet. BPSD påverkar inte bara individens välbefinnande utan kan även innebära en stor påfrestning för anhöriga och vårdpersonal. Samtidigt spelar psykosociala faktorer, såsom social isolering, miljö och tidigare livserfarenheter, en stor roll i hur dessa symtom uttrycks och hanteras. Att förstå och bemöta dessa faktorer på rätt sätt är avgörande för att skapa en trygg och stödjande vårdmiljö.

Vad är BPSD?

BPSD uppstår som en konsekvens av sjukdomens påverkan på hjärnan och kan yttra sig på olika sätt beroende på demensform och sjukdomsstadium. Symtomen delas ofta in i:

• Affektiva symtom: Depression, apati, ångest.
• Psykotiska symtom: Hallucinationer, vanföreställningar, misstänksamhet.
• Hyperaktivitet och agitation: Ropbeteende, aggressivitet, rastlöshet.
• Sömnstörningar: Störd dygnsrytm, nattlig oro, vandringsbeteende.

Plockande och packande i väskor och påsar

Detta beteende kan vara ett uttryck för rastlöshet, oro eller behovet av att känna kontroll över sin omgivning. Personer med demens kan också försöka ”förbereda sig” för en uppgift eller en resa som de tror sig behöva göra.

Strategier för bemötande:

• Ge en meningsfull sysselsättning: Ha en låda med saker som personen får plocka med, t.ex. tygbitar, knappar eller andra föremål som kan ge taktil stimulans.
• Bekräfta och vägled: Istället för att avbryta kan personalen bekräfta personens handling och försiktigt styra beteendet mot en annan aktivitet.
• Undvika konfrontation: Att säga "du behöver inte packa" kan skapa oro. Istället kan man fråga ”Ska vi packa tillsammans?” och sedan varsamt övergå till en annan aktivitet.

Störande sexuellt beteende

Vissa personer med demens kan utveckla ett ökat eller förändrat sexuellt beteende. Det kan handla om olämpliga kommentarer, att röra vid sig själv eller andra på ett opassande sätt eller att missuppfatta sociala situationer. Orsakerna kan vara många – demensens påverkan på hjärnan, brist på integritet, ensamhet, eller en reaktion på kroppslig obehagskänsla, såsom smärta eller obekväma kläder.

Strategier för bemötande:

• Försök att identifiera orsaken: Kan beteendet vara ett uttryck för ensamhet, oro eller behov av fysisk närhet?
• Skapa en trygg och förutsägbar miljö: Se till att personen har en lugn och trygg plats, och att klädsel är bekväm och anpassad.
• Sätt tydliga men lugna gränser: Bemöt personen med respekt och försök avleda uppmärksamheten till en annan aktivitet.
• Om beteendet är riktat mot vårdpersonal: Att bemöta med humor eller skam kan öka förvirring och frustration. Istället kan personalen tydligt men vänligt säga: ”Jag vill inte det, men jag kan hjälpa dig med något annat.”

Symtomen varierar över tid och kan förvärras vid exempelvis förändringar i miljön, smärta eller infektioner.

Psykosociala faktorer vid demenssjukdom

Den sociala och emotionella miljön påverkar hur en person med demens mår och fungerar. Social isolering, brist på stimulans och stressande situationer kan förvärra BPSD-symtom, medan en lugn, trygg och meningsfull vardag kan minska symtomen. Faktorer som spelar en viktig roll är:

• Tidigare livserfarenheter och personlighet: Hur en person har hanterat stress och förändringar tidigare i livet kan påverka hur de reagerar vid demenssjukdom.
• Boendemiljö och rutiner: En förutsägbar och trygg miljö kan minska oro och ångest. Ofta hjälper det att anpassa ljus, ljud och färgsättning för att skapa en lugn atmosfär.
• Social interaktion: Att bibehålla relationer och ha meningsfulla aktiviteter är viktigt för välbefinnandet.

Undersköterskans roll i att hantera BPSD och psykosociala faktorer

Eftersom undersköterskor har den dagliga kontakten med personer med demens är de avgörande för att identifiera och bemöta BPSD. Genom att observera beteendeförändringar och dokumentera vad som utlöser symtom kan de bidra till att skapa individanpassade strategier. Ett lugnt och validerande bemötande är ofta mer effektivt än att argumentera emot vid hallucinationer eller misstänksamhet. Att anpassa aktiviteter och miljön, erbjuda trygghet och arbeta personcentrerat är centrala insatser för att minska BPSD och främja livskvalitet.