Riskbeteenden hos äldre
Riskbeteenden hos äldre kan innebära en ökad utsatthet för skador, försämrad hälsa och svårigheter att hantera vardagen. Vissa beteenden är kopplade till demenssjukdom eller psykiatriska tillstånd, medan andra kan vara en följd av social isolering, läkemedelsanvändning eller bristande insikt om egen förmåga. Genom att identifiera och förstå dessa beteenden kan vårdpersonal arbeta förebyggande och skapa en tryggare miljö för den äldre.
Självdestruktiva och impulsiva beteenden
Hos äldre med demenssjukdom eller psykisk ohälsa kan förändringar i beteendet uppstå. En del kan utveckla riskbeteenden som innebär skada för dem själva, exempelvis genom att glömma att äta, ta för hög eller låg dos av sina läkemedel eller vistas i farliga miljöer. Andra kan få en ökad impulsivitet, vilket kan leda till ekonomiska svårigheter, bristande omdöme vid beslutsfattande eller sociala komplikationer.
Riskbeteenden kopplade till demenssjukdom
Vid demens kan nedsatt omdöme och minnesproblem leda till riskfyllda situationer. Exempel på detta kan vara att gå vilse, glömma att stänga av spisen eller hantera farliga föremål. Personer med demens kan också ha svårt att tolka sin omgivning, vilket kan leda till aggressiva utbrott eller missförstånd som skapar konflikter.
Riskbeteenden kopplade till missbruk
Äldre som har ett alkohol- eller läkemedelsmissbruk kan vara mer benägna att utsätta sig för riskfyllda situationer. Alkohol kan försämra balans och omdöme, vilket ökar risken för fall och olyckor. Långvarigt beroende av lugnande läkemedel eller sömntabletter kan leda till förvirring och påverka den kognitiva förmågan negativt.
Undersköterskans roll i att identifiera och hantera riskbeteenden
Undersköterskan har en viktig uppgift i att observera och rapportera förändringar i den äldres beteende. Genom att identifiera tecken på riskbeteenden och arbeta förebyggande kan personalen bidra till att skapa en trygg och säker vårdmiljö. Samarbete med sjuksköterskor, biståndshandläggare och anhöriga är ofta nödvändigt för att hantera riskbeteenden på ett sätt som respekterar individens autonomi samtidigt som säkerheten bevaras.
