Samarbete med anhöriga och närståendestöd

Samarbete med anhöriga och närståendestöd

Anhöriga spelar en viktig roll i äldreomsorgen och är ofta de som har längst och närmast relation till den äldre. Ett gott samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga kan bidra till en mer individanpassad vård och stärka både den äldre och de närstående. Närståendestöd är en viktig del av omsorgen, då många anhöriga tar ett stort ansvar och kan behöva både praktiskt och emotionellt stöd.

Vikten av samverkan mellan vårdpersonal och anhöriga

Ett välfungerande samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga bygger på öppen kommunikation, respekt och tydlighet. Anhöriga kan ge viktig information om den äldre personens vanor, livshistoria och preferenser, vilket kan bidra till bättre vård och omsorg.

Principer för ett gott samarbete:

• Vara lyhörd för anhörigas synpunkter och erfarenheter.
• Ge tydlig information om vårdinsatser och förändringar i den äldres hälsotillstånd.
• Uppmuntra delaktighet och dialog utan att ersätta den äldres självbestämmande.

Stöd och avlastning för närstående – avlösning, hemtjänst och samtalsstöd

Att vara anhörig till en äldre person kan vara både emotionellt och praktiskt krävande. Närståendestöd syftar till att ge avlastning och hjälp till de som vårdar en närstående.

Exempel på stödinsatser för anhöriga:

• Avlösning i hemmet – Kommunens hemtjänst eller avlösarservice kan tillfälligt ta över vården för att ge den anhörige vila.
• Samtalsstöd och rådgivning – Kuratorer, psykologer eller diakoner kan ge emotionellt stöd.
• Stödgrupper och anhörigträffar – Möjlighet att träffa andra i liknande situationer och dela erfarenheter.
• Ekonomiskt stöd – Närståendepenning via Försäkringskassan kan ge rätt till ledighet för att vårda en svårt sjuk person.

Närståendestöd och var man kan vända sig för att få hjälp

Närstående kan få stöd från flera instanser i samhället:

• Kommunen – Erbjuder avlösning, stödgrupper och vägledning via biståndshandläggare.
• Sjukvården – Palliativa enheter och vårdteam kan ge samtalsstöd och information.
• Försäkringskassan – Ger möjlighet att ansöka om närståendepenning vid vård av svårt sjuk person.
• Frivilligorganisationer – Röda Korset, Alzheimerföreningen och Cancerfonden erbjuder stödgrupper, samtalsstöd och ledsagning.
• Religiösa samfund – Svenska kyrkan och andra trossamfund kan erbjuda andligt stöd och samtal.

Identifiering av anhöriga som riskerar att fara illa och hur vården kan erbjuda stöd

Vissa anhöriga tar ett stort ansvar för vården av sin närstående och riskerar att drabbas av utmattning eller psykisk ohälsa. Vårdpersonalen bör vara uppmärksam på tecken på överbelastning, såsom stress, trötthet eller social isolering.

Hur vården kan stötta anhöriga i riskzonen:

• Uppmärksamma och bekräfta deras situation.
• Informera om avlastningstjänster och stödgrupper.
• Uppmuntra dem att söka hjälp vid behov, exempelvis genom vårdcentral eller kurator.

Etiska aspekter vid anhörigkontakt och informationsdelning

Samarbetet med anhöriga måste alltid ske med respekt för den äldres självbestämmande och integritet. Information om den äldre får endast delas med anhöriga om samtycke har givits, enligt sekretessregler.

Viktiga principer vid informationsdelning:

• Säkerställa att den äldre har godkänt att information delas med anhöriga.
• Förmedla information på ett tydligt och respektfullt sätt.
• Beakta den äldres önskemål om vilka beslut anhöriga får vara delaktiga i.

Ett gott samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga kan stärka vårdens kvalitet och säkerställa att den äldre får bästa möjliga stöd utifrån sina behov och önskemål.