Förflyttningstekniker som del av funktionsbevarande omsorg

Förflyttningstekniker som del av funktionsbevarande omsorg

Att använda rätt förflyttningstekniker är avgörande för att både vårdpersonal och äldre ska undvika skador och samtidigt bevara den äldres rörlighet så långt som möjligt. En god förflyttningsteknik bygger på att stödja individens egna resurser och uppmuntra till aktivitet, snarare än att passivt flytta personen.

Grundprinciper för säker förflyttning

Förflyttningar sker dagligen inom vården, exempelvis vid uppresning från säng, lägesändring i sängen eller vid hjälp att sätta sig i en rullstol. Genom att använda ergonomiska tekniker kan vårdpersonal minska risken för belastningsskador och samtidigt bevara den äldres funktionsförmåga.

• Aktivera den äldre så mycket som möjligt – Att låta personen vara delaktig i förflyttningen stärker muskulaturen och bevarar självständighet.
• Använda tyngdöverföring och balans – Små förändringar i kroppshållning kan minska belastningen både för vårdtagaren och personalen.
• Utnyttja hjälpmedel vid behov – Glidlakan, lyftselar och stödhandtag kan underlätta säkra förflyttningar utan att orsaka smärta eller skador.

Vanliga förflyttningssituationer och tekniker

• Uppresning från säng till stol – Genom att placera fötterna stadigt, luta sig framåt och använda armarna som stöd kan den äldre själv bidra till en smidig övergång.
• Lägesändring i säng – Glidlakan kan användas för att minska friktionen och underlätta vändningar hos personer med nedsatt rörlighet.
• Förflyttning med rullstol – Att säkerställa rätt sittställning och stöd vid övergången från rullstol till annan sittplats kan förebygga fall och trycksår.

Undersköterskans roll i förflyttning och mobilisering

Undersköterskan har en central roll i att handleda och stödja äldre vid förflyttningar. Genom att uppmuntra till aktivitet, använda rätt teknik och anpassa stödinsatser efter individens behov kan personalen bidra till att den äldre bibehåller sin rörlighet och självständighet längre.