Övningsprov (del 2)

Fallbeskrivning:
Liam är 10år och har en intellektuell funktionsnedsättning, Down syndrom och begränsat talat språk. Han har svårt för abstrakt tänkande och behöver längre tid på sig att förstå och lära sig saker. Han går i en särskoleklass och är i behov av kommunikativa hjälpmedel och även hjälpmedel som hjälper honom att förstå t.ex. under hur lång tid han ska göra något (kognitiva hjälpmedel). I skolan arbetar personalen med tydliggörande pedagogik enligt TEACCH-metoden och Liam och familjen har stöd av habiliteringen.
Du arbetar som stödassistent i skolans fritidsverksamhet. Liam kommer till fritids och märker att hans vanliga plats vid pysselbordet är upptagen av någon annan. Ingen har informerat honom om förändringen i förväg, och bildschemat är inte uppdaterat. Han förstår inte varför han inte får sitta där som vanligt. Liam försöker uttrycka sin frustration men blir inte förstådd direkt. Han börjar skrika, kasta saker eller drar sig undan.

Frågor:
1. Vad står förkortningen AKK för och vad innebär det?
AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
Det är ett samlingsbegrepp för olika metoder, strategier och hjälpmedel som används för att stödja eller ersätta talat språk när en person har svårt att kommunicera på ett sätt som andra förstår. AKK kan vara både alternativ (ersätta tal, t.ex. vid total avsaknad av tal) och kompletterande (stötta befintligt tal, t.ex. om personen talar men otydligt eller väldigt lite).
Exempel på AKK:
•    Tecken (t.ex. TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)
•    Bilder (bildstöd, bildscheman, piktogram)
•    Symbolsystem (t.ex. Bliss)
•    Kommunikationskartor eller appar på surfplatta
•    Talande hjälpmedel (t.ex. en knapp där ett inspelat meddelande spelas upp)
AKK är inte bara ett hjälpmedel – det är också ett synsätt. Det innebär att omgivningen aktivt anpassar kommunikationen för att göra samspel och delaktighet möjligt för personer med kommunikationssvårigheter.

2. Ge två exempel på olika former av AKK som Liam kan använda.
1.    Bildschema med foton eller piktogram
– Liam kan ha ett dagligt schema uppsatt med bilder som visar vad som händer under dagen, t.ex. "mellanmål", "utelek", "pyssel". Detta hjälper honom att förstå i vilken ordning saker sker, vad som förväntas och minskar osäkerhet vid förändringar. Schemat kan göras avtagbart så han själv får flytta bilder, vilket ger kontroll och struktur.
2.    Kommunikationsapp på surfplatta
– En surfplatta med en app (t.ex. Widgit Go eller GoTalk Now) där Liam trycker på symboler eller bilder som motsvarar vad han vill säga. Appen kan läsa upp orden med syntetiskt tal, så han får hjälp att uttrycka känslor eller önskemål, t.ex. "Jag vill sitta där", "Jag är ledsen", eller "Det är min plats".

3. Ge exempel på ett kognitivt hjälpmedel som kan hjälpa Liam med tidsuppfattningen.
Timglas eller Time Timer
– En Time Timer är en visuell klocka där tiden räknas ner med en färgad skiva som långsamt minskar. Den visar tydligt hur mycket tid som är kvar av en aktivitet, t.ex. "pyssel i 15 minuter", vilket kan göra det lättare för Liam att förstå hur länge han ska göra något – utan att behöva kunna klockan.
Det hjälper också till att förbereda honom på när en aktivitet snart ska avslutas, vilket minskar risken för stress eller utbrott vid övergångar.
Andra alternativ kan vara appar med nedräkning eller enkla färgkodade tidsscheman, men Time Timer är ett särskilt vanligt och konkret hjälpmedel i skola och fritids.
Vill du ha exempel på hur det kunde ha använts just i den här situationen med platsbytet vid pysselbordet?

4. Hur kan man anpassa kommunikationen när man möter personer med begränsad språkförmåga och vad är viktigt att tänka på?
När man möter personer med begränsad språkförmåga, som Liam, är det viktigt att anpassa både vad man säger och hur man säger det, så att kommunikationen blir tydlig, trygg och begriplig. Här är några centrala anpassningar:
 
✅ Så kan kommunikationen anpassas:
1.    Använd korta och konkreta meningar
– Undvik abstrakta ord eller långa instruktioner. Säg hellre: "Nu är det pyssel", än "Nu är det dags att engagera sig i en kreativ aktivitet".
2.    Stöd talet med visuella hjälpmedel (AKK)
– Använd bilder, tecken eller föremål som förstärker det du säger. Visa schemat eller peka på platsen för att öka förståelsen.
3.    Ge extra tid att bearbeta och svara
– Vänta i tystnad efter att du sagt något. Stressa inte på svaret – bearbetning kan ta längre tid.
4.    Bevara ett lugnt kroppsspråk och tonfall
– Trygg och tydlig kommunikation minskar risken för missförstånd och oro. Var förutsägbar i hur du uttrycker dig.
5.    Bekräfta personens försök till kommunikation
– Visa att du lyssnar, även om du inte förstår allt. Upprepa, ställ följdfrågor, eller erbjud alternativ: "Menar du att du vill sitta där?"
 
🧠 Viktigt att tänka på:
•    Omgivningen har ansvar för att kommunikationen fungerar – inte barnet.
•    Alla uttryck är kommunikation – även skrik, kroppsspråk eller att dra sig undan.
•    Det krävs tålamod, lyhördhet och förberedelser för att skapa en fungerande kommunikationssituation.
•    Anpassningen behöver vara individuell – vad som fungerar för en elev kanske inte fungerar för en annan.

5. Vad innebär det att arbeta med TEACCH-metoden, och hur kan det stödja Liam?
Att arbeta med TEACCH-metoden innebär att man strukturerar miljön, tiden och uppgifterna på ett sätt som skapar förutsägbarhet, begriplighet och självständighet för personer med kognitiva svårigheter – ofta barn med autism eller intellektuell funktionsnedsättning, som Liam.
 
🧩 Vad innebär TEACCH?
TEACCH står för Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children och bygger på några centrala principer:
1.    Tydliggörande pedagogik
– Allt görs så konkret och visuellt som möjligt. Bilder, symboler, färgkoder och scheman används för att visa vad som ska göras, var, hur länge och vad som händer sen.
2.    Strukturerad miljö
– Lokaler och material ordnas på ett konsekvent sätt så att det är lätt att förstå vad man ska göra på olika platser (t.ex. "här pysslar vi", "här vilar vi").
3.    Visuell tidsstruktur
– Tydliga scheman, tidshjälpmedel och övergångsmarkörer gör att eleven förstår hur dagen ser ut och vad som förväntas.
4.    Stöd för självständighet och lugn
– TEACCH gör det lättare för barn som Liam att själva förstå vad de ska göra utan ständig verbal instruktion, vilket minskar stress och konflikter.
 
💡 Hur TEACCH kan stödja Liam i fallet:
•    Om platsen vid pysselbordet är upptagen, men hans bildschema inte är uppdaterat, kan det skapa stor osäkerhet. Hade schemat visat att det är "fri placering" eller "ändrad plats" den dagen, hade han varit mer förberedd.
•    TEACCH kan också hjälpa honom att hantera förändringar bättre genom att till exempel använda ett bildkort med texten "ändring" som personalen visar när rutinen avviker.
•    Genom att göra förväntningar och gränser synliga, slipper Liam gissa och får istället stöd att förstå situationen.

6. Vad menas med ett lågaffektivt bemötande och varför är det viktigt i mötet med Liam?
Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt där man som personal aktivt arbetar med att bevara sitt lugn – både i kroppsspråk, röstläge och handlande – särskilt i situationer där en person visar starka känslor eller utmanande beteenden.
Det handlar om att inte trappa upp en konflikt, utan i stället minska stress och affektnivå i mötet.
 
🔑 Tre grundprinciper inom lågaffektivt bemötande:
1.    Bevara lugnet själv
– Personal ska inte svara med skarpa tillsägelser eller höjt röstläge, utan med lugn röst, avspänd hållning och kontrollerade rörelser.
2.    Minska krav temporärt
– När någon är upprörd minskar man kraven för stunden, för att undvika ytterligare stress.
3.    Skapa återhämtning
– Personen ges möjlighet att dra sig undan, vila eller omdirigeras till en trygg aktivitet för att återfå kontrollen.
 
🧠 Varför är detta viktigt för Liam?
•    Liam har svårt att förstå abstrakta förklaringar och regler, särskilt när han blir stressad. Om han bemöts med irritation eller snabba krav ökar risken att han känner sig hotad eller missförstådd, vilket kan trigga ännu starkare reaktioner.
•    Med lågaffektivt bemötande får han tid och utrymme att lugna sig, samtidigt som han känner att hans känslor blir respekterade.
•    Det hjälper även personalen att förebygga utbrott genom att läsa av tidiga tecken på stress och ingripa på ett tryggt och respektfullt sätt.
 
I situationen där hans plats är upptagen och han börjar skrika eller kasta saker, kan personalen t.ex. sätta sig ned bredvid honom, tala lugnt:
"Jag ser att du är arg. Vi kan titta på schemat och hitta en annan plats tillsammans."

7. Förklara kort vad habilitering innebär och ge ett exempel på stöd man kan få därifrån.
Habilitering innebär att personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar får stöd, behandling och träning för att utveckla sina förmågor och klara sin vardag så självständigt som möjligt.
Till skillnad från rehabilitering, som handlar om att återfå förmågor man har förlorat, fokuserar habilitering på att utveckla de förmågor som finns och anpassa miljön och stödet utifrån individens behov.
 
🏥 Exempel på stöd från habiliteringen:
•    Kommunikationsstöd – t.ex. att en logoped hjälper till att prova ut och träna användning av AKK (som bilder, tecken eller appar).
•    Föräldrastöd – vägledning till familjen om bemötande, struktur och hur man stärker barnets självständighet.
•    Psykologsamtal – för att stärka barnets självkänsla och hjälpa vid beteendeutmaningar.
•    Råd till skola/fritids – t.ex. hur personalen kan arbeta med tydliggörande pedagogik och bemötande.
 
I Liams fall kan habiliteringen t.ex. ha hjälpt till att:
•    Prova ut ett bildschema eller kommunikationsapp.
•    Ge personalen vägledning i att förstå hans frustration och behov av förutsägbarhet.
•    Stödja föräldrar i hur de kan kommunicera hemma på samma sätt som i skolan.

8. Vad innebär ett professionellt bemötande och hur visar du ett salutogent förhållningssätt i mötet med Liam?
🧑‍⚕️ Vad innebär ett professionellt bemötande?
Ett professionellt bemötande innebär att personal agerar med respekt, lyhördhet och kunskap – även i utmanande situationer. Det handlar om att skilja på person och beteende, att inte ta saker personligt, och att alltid utgå från individens behov och rättigheter.
I praktiken innebär det att:
•    Vara lugn, tydlig och trygg – särskilt när personen är upprörd.
•    Följa etiska riktlinjer och anpassa sitt bemötande utifrån funktionsnedsättning.
•    Vara konsekvent men flexibel, och visa empati utan att bli privat.
 
🌱 Vad är ett salutogent förhållningssätt?
Ett salutogent förhållningssätt fokuserar på styrkor, resurser och möjligheter – snarare än på svårigheter och brister. Det bygger på tre nyckelord från Antonovskys teori: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
 
👦 Hur kan detta tillämpas i mötet med Liam?
🔹 Professionellt bemötande:
•    När Liam blir frustrerad över att hans plats är upptagen, är det viktigt att personalen inte reagerar med irritation eller avvisande kroppsspråk. Istället kan man säga:
"Jag ser att det här blev svårt. Vi ordnar en ny plats tillsammans."
🔹 Salutogent förhållningssätt:
•    Lyft fram vad Liam klarar: t.ex. att han kom till pysselhörnan, att han försöker kommunicera.
•    Gör situationen begriplig genom att förklara med bilder eller tecken vad som hänt.
•    Gör den hanterbar genom att visa alternativ plats och låta honom påverka.
•    Skapa meningsfullhet genom att följa upp: "Du gjorde ett fint armband igår här. Vill du fortsätta med det?"
Detta stärker Liams upplevelse av kontroll, tillit och trygghet – vilket både förebygger utbrott och främjar utveckling.

9. Du ska planera en enkel aktivitet för Liam som ska stärka hans delaktighet. Vad behöver du tänka på vid planering, genomförande, dokumentation och utvärdering?
När du planerar en enkel aktivitet för Liam med syftet att stärka hans delaktighet, är det viktigt att varje steg – från förberedelse till uppföljning – utgår från hans förmågor, intressen och behov av stöd. Här är en genomgång av vad du behöver tänka på i varje del:
 
📅 Planering
•    Syfte: Vad vill du att aktiviteten ska leda till? Exempel: stärka självständighet, socialt samspel eller kommunikation.
•    Anpassning: Välj något konkret och lustfyllt som Liam klarar av, t.ex. göra en pärlplatta, vattna blommor eller spela ett enkelt spel.
•    Förberedelse av stöd: Ta fram bildstöd, visuellt tidsschema och eventuella hjälpmedel (t.ex. Time Timer).
•    Förbered Liam i förväg: Visa med bilder vad som ska hända, när, var och hur länge. Det gör aktiviteten begriplig och förutsägbar.
 
▶️ Genomförande
•    Tydlig start och slut – använd visuella signaler (t.ex. "start"- och "klar"-kort).
•    Använd AKK – kommunicera med bildstöd, tecken eller teknik för att förstärka förståelsen.
•    Bekräfta alla uttryck – även små initiativ från Liam ska uppmärksammas och uppmuntras.
•    Stärk meningsfullheten – visa att aktiviteten har ett värde: "Det blev fint!" eller "Vi ska använda din skylt i hallen."
 
🖊️ Dokumentation
•    Beskriv vad som hände: Vad gjorde Liam? Hur fungerade stödet? Några reaktioner eller förändringar?
•    Fokusera på resurser: Vad gick bra? Vad behöver justeras?
•    Objektivt språk: Undvik värderingar, skriv sakligt och tydligt.
 
🔄 Utvärdering
•    Reflektera själv eller tillsammans med kollegor: Vilka moment fungerade? Vad behöver anpassas?
•    Justera nästa gång: Behövs fler bilder? Längre förberedelsetid? Färre moment?
•    Återkoppla till Liam på hans nivå: visa med bild eller symbol att han klarade aktiviteten.
 
✅ Sammanfattning – nycklar för att stärka Liams delaktighet:
•    Skapa förutsägbarhet
•    Använd kommunikativa och kognitiva hjälpmedel
•    Bygg vidare på Liams intressen och styrkor
•    Dokumentera resurser – inte bara svårigheter
•    Utvärdera för att utveckla och förbättra stödet

10. Nämn två faktorer som kan påverka hur barn med funktionsnedsättning utvecklar självbild och identitet.
Två viktiga faktorer som kan påverka hur barn med funktionsnedsättning, som Liam, utvecklar självbild och identitet är:
 
1. 🧑‍🤝‍🧑 Bemötande från vuxna och omgivningens attityder
Hur barnet blir bemött – både i familjen, skolan och samhället – påverkar starkt uppfattningen om sig själv.
Om barnet bemöts med respekt, uppmuntran och tilltro till sina förmågor, stärks självkänslan.
Men om omgivningen fokuserar på svårigheter, begränsar delaktighet eller signalerar låga förväntningar, kan barnet utveckla en negativ självbild:
"Jag är annorlunda – jag duger inte."
Exempel: Om Liam inte får uttrycka sin vilja eller blir åsidosatt när han inte hinner med, kan det skada hans uppfattning om sitt eget värde.
 
2. 🧠 Tillgång till kommunikation och möjlighet att uttrycka sig
Barn som inte kan uttrycka sina tankar, känslor eller behov riskerar att känna sig osynliga eller missförstådda.
Att kunna kommunicera – på sitt eget sätt – är avgörande för att känna tillhörighet, påverka sin vardag och utveckla en tydlig identitet.
Exempel: När Liam får använda bildstöd eller kommunikationsapp för att göra sig förstådd, upplever han sig som en person som kan påverka – och får därmed en starkare och mer positiv självbild.

11. Hur kan man skapa likvärdighet, tillgänglighet och delaktighetför barn som Liam genom användning av specialpedagogiska hjälpmedel, välfärdsteknologi och anpassade arbetssätt?
För att skapa likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet för barn som Liam behövs en kombination av specialpedagogiska hjälpmedel, välfärdsteknologi och anpassade arbetssätt som utgår från varje barns unika behov och förutsättningar.
 
🎯 1. Likvärdighet – att alla får det stöd de behöver för att lyckas
•    Anpassning av miljö och material: Bildstöd, ljuddämpning, tydlig rumsindelning och struktur gör det möjligt för barn med kognitiva svårigheter att orientera sig och förstå sammanhanget.
•    Rättvis inte lika: Liam kanske inte gör exakt samma sak som andra barn, men han får likvärdiga möjligheter att lära och vara delaktig – på sina villkor.
 
🧩 2. Tillgänglighet – att barn kan ta till sig information och uttrycka sig
•    Specialpedagogiska hjälpmedel:
– AKK (bilder, tecken, symboler)
– Tidsstöd (t.ex. Time Timer)
– Strukturstöd (t.ex. schemabilder, färgkodade uppgifter)
•    Välfärdsteknologi:
– Kommunikationsappar (ex. Widgit Go, GoTalk Now)
– Digitala scheman
– Pekskärmar och interaktiva lärverktyg med anpassade gränssnitt
Med dessa verktyg kan Liam förstå, påverka och delta i vardagen på ett meningsfullt sätt.
 
🤝 3. Delaktighet – att få vara med, påverka och känna sammanhang
•    Tydliggörande pedagogik (t.ex. TEACCH) gör aktiviteter förutsägbara, vilket ökar tryggheten och sänker tröskeln för att delta.
•    Personcentrerade arbetssätt där Liams intressen tas tillvara – t.ex. att få välja aktivitet genom bildval – skapar motivation och känslan av att vara viktig.
•    Rätt kommunikationsstöd möjliggör att Liam uttrycker sina känslor, önskemål och val – vilket är grunden för verklig delaktighet.
 
📌 Sammanfattning – för att skapa likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet för Liam:
•    🛠 Anpassa miljö, information och kommunikation med hjälpmedel
•    📲 Använd välfärdsteknik för att förstärka uttryck och förståelse
•    🧑‍🏫 Arbeta strukturerat, personcentrerat och med respekt för barnets takt
•    💬 Låt Liam komma till tals – med stöd på hans villkor