📄 AKK och kommunikation

📄 AKK och kommunikation

Människor har olika förmåga att kommunicera. För den som har en funktionsnedsättning som påverkar det talade språket kan det vara svårt att uttrycka behov, tankar och känslor. Då kan AKK vara ett avgörande stöd. AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation och omfattar olika metoder för att stödja eller ersätta det talade språket. Det kan handla om allt från kroppsspråk och gester till bilder, symboler, tecken, appar eller avancerade hjälpmedel med talsyntes.

AKK används både som alternativ kommunikation (när tal saknas helt) och som kompletterande kommunikation (när talet behöver stödjas). Det är vanligt inom habilitering, särskola, LSS-verksamheter och äldreomsorg, men kan förekomma i alla sammanhang där en person har kommunikationssvårigheter.

Exempel på AKK är:

• Tecken som stöd (TSS): man använder tecken samtidigt som man talar, för att förstärka betydelsen.

• Bildstöd: bilder som visar vad som ska hända, vad något betyder eller hur man ska göra.

• Pekprat/kommunikationskartor: användaren pekar på symboler eller bilder för att uttrycka sig.

• Kommunikationsapparater eller surfplattor med talsyntes.

Att anpassa kommunikationen innebär att utgå från individens behov, förmågor och önskemål. Det kan handla om att:

• Tala långsamt och tydligt.

• Vänta in svar och tolka kroppsspråk.

• Använda visuellt stöd (bilder, schema, objekt).

• Bekräfta att man förstått rätt.

• Skapa en lugn och tydlig miljö med god struktur.

Som undersköterska är det viktigt att vara lyhörd och respektera individens sätt att uttrycka sig. Kommunikation är inte bara att informera – det är också att lyssna, förstå och bekräfta.

💭 Reflektionsfråga
Hur kan AKK bidra till ökad delaktighet och självständighet för en person med kommunikationssvårigheter?