📄 EIPS – Emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline)

📄 EIPS – Emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline)

Emotionellt instabil personlighetsstörning, ofta kallad EIPS eller borderline, är ett tillstånd som kännetecknas av starka känslosvängningar, impulsivitet, instabila relationer och en osäker självbild. Individen kan snabbt växla mellan olika känslolägen, ofta reagera starkt på separationer och ha en intensiv rädsla för att bli övergiven. Självskadebeteende och suicidala tankar är vanligt förekommande. Diagnosen ställs oftast i vuxen ålder men symtomen visar sig ofta tidigare.

Konsekvenser för liv och vardag
Livet med EIPS kan präglas av inre kaos, känslomässig smärta och svårigheter att skapa stabilitet. Relationer kan vara stormiga eller kortvariga. Impulsiva handlingar – som självskada, riskbeteenden eller ekonomiska beslut – kan påverka boende, hälsa och trygghet. Det är vanligt att individen pendlar mellan idealisering och misstro gentemot andra. Självkritik och tomhetskänslor förekommer ofta.

Konsekvenser för lärande
Känslomässig instabilitet kan påverka skolnärvaro, samspel med lärare och elever samt förmågan att fokusera. Upplevelsen av att vara utanför eller inte förstådd kan förstärka svårigheterna. Stress, kritik och brist på struktur kan trigga symtomen. Samtidigt kan trygghet, tydliga gränser och tillit skapa förutsättningar för fungerande lärande.

Konsekvenser för deltagande i samhället
EIPS kan påverka individens förmåga att delta i arbetsliv, föreningsliv och andra gemenskaper. Rädsla för att bli avvisad eller förlöjligad kan leda till undvikande, även om behovet av kontakt är stort. Återkommande psykisk ohälsa och akut hjälpbehov kan skapa känsla av att vara "fel" i samhället, särskilt om bemötandet präglas av misstro eller stigma.

Exempel på stödinsatser och anpassningar
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en vanlig och effektiv behandlingsmetod. Viktigt är långsiktigt stöd, trygghet, struktur och validering av individens upplevelser. Boendestöd, kontaktperson och anpassade insatser i skola eller arbete kan minska risken för kriser. Vårdpersonal bör undvika att förstärka rädsla för avvisning och arbeta med tydliga, konsekventa ramar.

När känslorna svänger och tilliten är bräcklig – fallet Lotta
Lotta är 26 år och bor i ett träningsboende efter flera år av instabilt boende, självmordsförsök och inläggningar. Hon har diagnosen EIPS och får stöd av personalen dagligen. På förmiddagen är Lotta glad, visar sina teckningar och säger att hon vill söka konstskola. Men på eftermiddagen förändras allt. Hon ropar att ingen bryr sig, slår igen dörren till sitt rum och säger att hon tänker sticka iväg för gott. Undersköterskan Bahati står kvar i hallen med handen på dörrkarmen. Hon vet att hon inte får bli arg, men inte heller bekräfta för starkt. Hon undrar vad som väger tyngst just nu – att sätta gränser eller att bara stanna kvar.

💭 Hur kan man vara både stabil och inkännande i mötet med någon vars känslor snabbt vänder?