📄 Språk och makt

📄 Språk och makt

Språk är inte bara ett sätt att kommunicera – det är också ett verktyg för att utöva, utmana och synliggöra makt. Genom språket formas våra tankar, relationer och samhällsstrukturer. Vem som får komma till tals, vilka ord som används och vilka språk som erkänns är politiska frågor med stor betydelse för jämlikhet, demokrati och identitet.

🔸 Språk som maktmedel

• Den som behärskar språket i ett visst sammanhang har ofta tolkningsföreträde.

• Retorik används för att påverka, övertyga eller manipulera.

• Exempel: politiska tal, reklam, nyhetsrapportering, juridiskt språkbruk.

• Maktspråk kännetecknas ofta av autoritet, formuleringsteknik, expertbegrepp och uteslutning av andra röster.

🔸 Språkpolitik och språkliga rättigheter

• Språkval i utbildning, offentlig service och myndigheter är en maktfråga.

• Vissa språk får officiell status, andra marginaliseras eller förbjuds.

• I Sverige regleras språkpolitiken av språklagen (2009:600), där svenska är huvudspråk, men minoritetsspråk och teckenspråk också erkänns.

• Globalt har språkpolitik ofta varit kopplad till kolonialism, nationalism och assimilation.

🔸 Språk, normer och diskriminering

• Språk kan förstärka stereotyper och ojämlikhet, till exempel genom könskodade uttryck, rasistiska ord eller ableistiskt språk.

• Språklig diskriminering förekommer när personer bedöms negativt på grund av brytning, dialekt eller språkförmåga.

• Exempel:
  – Jobbsökande med icke-svenskklingande namn har svårare att bli kallade till intervju.
  – Elever som pratar dialekt eller annat modersmål kan bli nedvärderade i skolan.

🔸 Språk och inkludering

• Språket kan också användas för att inkludera, synliggöra och förändra.

• Könsneutrala ord, tillgängligt språk, översättning och tolkning är exempel på språkliga insatser för jämlikhet.

• Att lyfta fram mångspråkighet och tillåta olika språkliga uttryck stärker delaktigheten.

🔸 Media, internet och språkets genomslag

• Massmedier och sociala plattformar förstärker språkets makt: hashtags, memes och språkliga trender kan påverka opinionen snabbt.

• Språkval i rubriker, bildtexter och tonläge påverkar hur ett budskap uppfattas.

• Digitaliseringen gör det lättare att sprida information – men också att manipulera med språklig propaganda, desinformation och filterbubblor.

🔸 Vem får höras? Representation och tystnad

• Vissa röster hörs oftare i det offentliga samtalet än andra.

• Faktorer som kön, etnicitet, ålder, utbildningsnivå och funktionsvariation påverkar vilka som anses ”ha rätt att tala”.

• Tystnad eller osynliggörande är också en form av språklig makt – att inte bli lyssnad på är att fråntas inflytande.