Jump to content
  • 📄 SprĂ„k och makt

    SprĂ„k Ă€r inte bara ett sĂ€tt att kommunicera – det Ă€r ocksĂ„ ett verktyg för att utöva, utmana och synliggöra makt. Genom sprĂ„ket formas vĂ„ra tankar, relationer och samhĂ€llsstrukturer. Vem som fĂ„r komma till tals, vilka ord som anvĂ€nds och vilka sprĂ„k som erkĂ€nns Ă€r politiska frĂ„gor med stor betydelse för jĂ€mlikhet, demokrati och identitet.


    🔾 SprĂ„k som maktmedel

    • Den som behĂ€rskar sprĂ„ket i ett visst sammanhang har ofta tolkningsföretrĂ€de.

    • Retorik anvĂ€nds för att pĂ„verka, övertyga eller manipulera.

    • Exempel: politiska tal, reklam, nyhetsrapportering, juridiskt sprĂ„kbruk.

    • MaktsprĂ„k kĂ€nnetecknas ofta av autoritet, formuleringsteknik, expertbegrepp och uteslutning av andra röster.


    🔾 SprĂ„kpolitik och sprĂ„kliga rĂ€ttigheter

    • SprĂ„kval i utbildning, offentlig service och myndigheter Ă€r en maktfrĂ„ga.

    • Vissa sprĂ„k fĂ„r officiell status, andra marginaliseras eller förbjuds.

    • I Sverige regleras sprĂ„kpolitiken av sprĂ„klagen (2009:600), dĂ€r svenska Ă€r huvudsprĂ„k, men minoritetssprĂ„k och teckensprĂ„k ocksĂ„ erkĂ€nns.

    • Globalt har sprĂ„kpolitik ofta varit kopplad till kolonialism, nationalism och assimilation.


    🔾 SprĂ„k, normer och diskriminering

    • SprĂ„k kan förstĂ€rka stereotyper och ojĂ€mlikhet, till exempel genom könskodade uttryck, rasistiska ord eller ableistiskt sprĂ„k.

    • SprĂ„klig diskriminering förekommer nĂ€r personer bedöms negativt pĂ„ grund av brytning, dialekt eller sprĂ„kförmĂ„ga.

    • Exempel:
      – Jobbsökande med icke-svenskklingande namn har svĂ„rare att bli kallade till intervju.
      – Elever som pratar dialekt eller annat modersmĂ„l kan bli nedvĂ€rderade i skolan.


    🔾 SprĂ„k och inkludering

    • SprĂ„ket kan ocksĂ„ anvĂ€ndas för att inkludera, synliggöra och förĂ€ndra.

    • Könsneutrala ord, tillgĂ€ngligt sprĂ„k, översĂ€ttning och tolkning Ă€r exempel pĂ„ sprĂ„kliga insatser för jĂ€mlikhet.

    • Att lyfta fram mĂ„ngsprĂ„kighet och tillĂ„ta olika sprĂ„kliga uttryck stĂ€rker delaktigheten.


    🔾 Media, internet och sprĂ„kets genomslag

    • Massmedier och sociala plattformar förstĂ€rker sprĂ„kets makt: hashtags, memes och sprĂ„kliga trender kan pĂ„verka opinionen snabbt.

    • SprĂ„kval i rubriker, bildtexter och tonlĂ€ge pĂ„verkar hur ett budskap uppfattas.

    • Digitaliseringen gör det lĂ€ttare att sprida information – men ocksĂ„ att manipulera med sprĂ„klig propaganda, desinformation och filterbubblor.


    🔾 Vem fĂ„r höras? Representation och tystnad

    • Vissa röster hörs oftare i det offentliga samtalet Ă€n andra.

    • Faktorer som kön, etnicitet, Ă„lder, utbildningsnivĂ„ och funktionsvariation pĂ„verkar vilka som anses ”ha rĂ€tt att tala”.

    • Tystnad eller osynliggörande Ă€r ocksĂ„ en form av sprĂ„klig makt – att inte bli lyssnad pĂ„ Ă€r att frĂ„ntas inflytande.


    User Feedback

    Recommended Comments

    There are no comments to display.



    Join the conversation

    You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
    Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

    Guest
    Add a comment...

    ×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

      Only 75 emoji are allowed.

    ×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

    ×   Your previous content has been restored.   Clear editor

    ×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Create New...