Brukarens önskningar är en central del i social omsorg. Att ge stöd handlar inte bara om att uppfylla objektiva behov, utan också om att respektera individens vilja, val och livsstil. En person kan ha liknande behov som andra, men olika önskemål kring hur stödet ska utformas – till exempel tidpunkter för hjälp, vilken typ av aktivitet som känns meningsfull eller hur man vill att vardagen ska organiseras.
Delaktighet innebär att brukaren ges möjlighet att vara med och påverka beslut om sin egen vård och omsorg. Det kan ske genom samtal, planering och gemensamma målformuleringar. Att bli lyssnad på stärker självbestämmandet och kan öka brukarens motivation att ta del av insatserna.
För personalen innebär detta ett aktivt lyssnande och en vilja att kompromissa. Att respektera brukarens önskningar betyder inte alltid att alla önskemål kan uppfyllas, men det innebär att de tas på allvar och vägs in i planeringen.
Brukarens delaktighet är också en rättighetsfråga. Både Socialtjänstlagen (SoL) och LSS betonar vikten av inflytande och självbestämmande. När omsorgen planeras i dialog med brukaren skapas en omsorg som är både mer träffsäker och mer meningsfull.
💭 Reflektionsfråga
På vilka sätt kan personal skapa utrymme för brukarens önskningar även när det finns begränsade resurser eller organisatoriska hinder?
Recommended Comments
Join the conversation
You are posting as a guest. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.