📄 Resonemangsmodeller för etiska dilemman

När personal i vård och omsorg ställs inför etiska dilemman – situationer där olika värden och principer krockar – kan resonemangsmodeller fungera som verktyg för att analysera alternativen. Modellerna hjälper till att reflektera över varför ett beslut fattas och vilka konsekvenser det kan få, snarare än att ge färdiga svar.

I vård och omsorg används flera modeller för att resonera i svåra etiska situationer. De hjälper personalen att analysera dilemman och väga olika alternativ. Ofta kombineras dessa modeller med de fyra etiska principerna (autonomi, göra gott, inte skada och rättvisa).

• Pliktetik – utgår från regler, lagar och skyldigheter. En handling är rätt om den följer vårdens riktlinjer eller yrkesetiska regler, oavsett konsekvens.

• Konsekvensetik – ser till följderna. En handling är rätt om den leder till störst nytta eller minst skada för brukaren.

• Sinnelagsetik – utgår från intentionen. Handlingen är rätt om motivet är gott, även om resultatet inte blir som förväntat.

• Dygdetik – fokuserar på vilka personliga egenskaper vårdaren visar, t.ex. empati, mod, tålamod eller omtanke.

• Närhetsetik – betonar mötet och relationen mellan brukare och personal. Det viktiga är att se den andre och ta ansvar i den konkreta situationen.

I praktiken används ofta flera modeller samtidigt. Genom att väga samman konsekvenser, principer, dygder och relationer kan personalen få en bredare förståelse för situationen och fatta beslut som känns förankrade i både yrkesrollen och de mänskliga värdena.

💭 Reflektionsfråga
Vilken resonemangsmodell tycker du verkar mest användbar i arbetet med etiska dilemman inom vård och omsorg, och varför?