Internetbaserade funktioner för rådgivning, hälsoinformation, och stödnätverk.
Digitaliseringen har blivit en självklar del av vård och omsorg. Genom e-hälsotjänster, digital rådgivning och nätbaserade forum kan människor få stöd och information på ett flexibelt och lättillgängligt sätt. Utvecklingen rymmer både möjligheter och risker. Källkritik är avgörande när informationen varierar i kvalitet, och GDPR ställer krav på säker hantering av känsliga uppgifter. Välfärdsteknik kan stärka självständighet och trygghet, men riskerar också att skapa digitalt utanförskap. Samtidigt öppnar digitala verktyg för bättre samverkan, till exempel genom samordnade individuella planer (SIP) och individuella planer (IP). Det personliga mötet förblir dock centralt – digitala funktioner är ett komplement, inte en ersättning.
7 records in this category
-
Digital rådgivning har blivit ett viktigt komplement till traditionella kontakter inom vård och socialtjänst. Genom e-hälsotjänster som 1177, videomöten, chattfunktioner och appar kan människor snabbt få tillgång till information, rådgivning och stöd. Detta kan vara särskilt värdefullt för personer som bor långt från vårdcentraler, har svårt att förflytta sig eller föredrar anonymitet i kontakten. E-hälsa omfattar inte bara rådgivning utan även digitala system för bokning, receptförnyelse, journ
-
Internet är i dag en av de vanligaste källorna för information om hälsa, sjukdomar och sociala frågor. Många söker fakta på webbplatser som 1177 Vårdguiden eller myndigheternas sidor, men även på bloggar, sociala medier och diskussionsforum. Den stora tillgången på information kan ge trygghet och öka individens möjligheter att vara delaktig i sin vård och omsorg. Samtidigt innebär det en risk. Informationen som finns online är av varierande kvalitet och kan vara felaktig, förenklad eller vinklad
-
Digitala stödnätverk har blivit en central del av hur människor kan få stöd, dela erfarenheter och bygga gemenskap. Forum, sociala medier, chattar och självhjälpsgrupper på nätet gör det möjligt för individer att mötas oberoende av tid och plats. För många kan detta vara ett viktigt komplement till den formella vården och omsorgen. Fördelarna är många. Den som känner sig ensam kan finna tillhörighet och förståelse i digitala grupper. Det kan också kännas lättare att berätta om svåra erfarenheter
-
När vård och omsorg flyttar in i digitala miljöer blir frågor om integritet och säkerhet centrala. Personuppgifter, hälsodata och social information är känsliga uppgifter som måste hanteras på ett säkert och lagligt sätt. Här spelar GDPR (Dataskyddsförordningen) en avgörande roll. GDPR reglerar hur personuppgifter får samlas in, lagras, användas och delas. För vård och socialtjänst innebär det strikta krav på att uppgifter endast används för bestämda ändamål och att individen ska informeras och
-
En viktig del av det sociala arbetet handlar om att skapa struktur och samordning kring den enskildes stöd. Här är Samordnad Individuell Plan (SIP) och Individuell Plan (IP) centrala verktyg. När dessa planer hanteras digitalt blir samverkan mellan olika aktörer enklare, men också mer komplex i fråga om ansvar, teknik och kommunikation. En SIP används när flera huvudmän – till exempel socialtjänst, hälso- och sjukvård och ibland även skola eller arbetsförmedling – behöver samordna sina insatser.
-
Välfärdsteknik är ett samlingsnamn för digitala hjälpmedel och tjänster som används inom vård och omsorg för att öka trygghet, säkerhet, aktivitet och självständighet. Det kan handla om allt från trygghetslarm, digital tillsyn och påminnelsefunktioner till mer avancerade lösningar som sensorer, robotik eller GPS-spårning för personer med demenssjukdom. Syftet med välfärdsteknik är att underlätta vardagen för brukare och samtidigt avlasta personal och anhöriga. Genom tekniska lösningar kan resurs
-
Digitala möten har blivit en naturlig del av både vård och socialt arbete. Genom videomöten, chattar och andra digitala kanaler kan personal möta brukare, kollegor och samverkanspartners på distans. Detta skapar nya möjligheter till flexibilitet och tillgänglighet, men ställer också krav på hur möten genomförs för att de ska upplevas professionella och meningsfulla. En central utmaning är att bevara det mänskliga mötet i en digital miljö. Ansiktsuttryck, kroppsspråk och stämningar kan vara svåra
