Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av genomförda insatser utifrån biståndsbedömning.
Arbetet inom socialtjänsten bygger på att insatser planeras och genomförs utifrån den enskildes behov. Biståndsbedömningen är grunden, där socialtjänsten utreder och beslutar om vilket stöd som ska ges. Därefter följer en process där planering, genomförande, dokumentation och utvärdering hänger ihop för att säkerställa att stödet verkligen leder till förbättrad livskvalitet. Kapitlet belyser både det formella – som lagkrav och rutiner – och det praktiska, där mötet med brukaren, tydlig kommunikation och samverkan med andra aktörer spelar en avgörande roll. Genom hela processen står rättssäkerhet, delaktighet och kvalitet i centrum.
9 records in this category
-
Biståndsbedömning är en central del av socialtjänstens arbete och utgör grunden för alla insatser. Det innebär att socialtjänsten utreder en individs behov av stöd utifrån Socialtjänstlagen (SoL), som betonar rätten till skälig levnadsnivå och möjligheten att leva ett självständigt liv. En biståndsbedömning inleds ofta med att en person själv, en anhörig eller någon annan aktör ansöker om stöd. Socialtjänsten har därefter en skyldighet att utreda behovet. Utredningen ska präglas av helhetssyn oc
-
När biståndsbedömningen är klar och ett beslut har fattats inleds planeringen av de insatser som ska genomföras. Planeringen är en avgörande länk mellan beslutet och det praktiska arbetet, och syftar till att tydliggöra vad som ska göras, hur det ska utföras och vem som ansvarar. En central princip är att planeringen sker tillsammans med den enskilde. Brukaren ska ges möjlighet att vara delaktig, uttrycka sina önskemål och påverka hur stödet utformas. Detta är både en rättighet och en viktig för
-
En genomförandeplan är ett centralt dokument inom socialtjänsten. Den fungerar som en praktisk vägledning för hur beslutade insatser ska utföras i vardagen. Planen skapas utifrån biståndsbeslutet men konkretiserar det genom att tydligt ange vad som ska göras, hur det ska utföras, när och av vem. Planen tas alltid fram tillsammans med brukaren, och ofta även med anhöriga eller andra viktiga personer om den enskilde samtycker. Det är här som individens behov, önskemål och resurser blir översatta t
-
När planeringen är klar och en genomförandeplan finns på plats övergår arbetet till själva utförandet av insatserna. Här blir mötet mellan personal och brukare avgörande. Det handlar om att omsätta beslut och planer i praktiskt stöd och omsorg i vardagen. Genomförandet innebär mer än att enbart utföra arbetsuppgifter. Det kräver förtroende, respekt och lyhördhet för brukarens behov och önskemål. Även små vardagliga situationer – som måltider, promenader eller hjälp i hemmet – är tillfällen där b
-
Dokumentation är en central del av socialtjänstens arbete och en förutsättning för både rättssäkerhet och kvalitet. Den gör det möjligt att följa hela processen – från beslut och planering till genomförande och uppföljning – och säkerställer att insatserna faktiskt motsvarar den enskildes behov. All dokumentation i socialtjänsten regleras av lagstiftning, bland annat Socialtjänstlagen (SoL), Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och Socialstyrelsens föreskrifter. Syftet är att uppgifterna ska
-
Den sociala journalen är det centrala dokumentet i socialtjänstens ärendehantering. Den fungerar som en samlad berättelse om individens kontakt med socialtjänsten och ger en översikt av ärendets gång – från den första ansökan eller anmälan till beslut, genomförande och avslut. En social journal ska alltid föras när en person har kontakt med socialtjänsten. Den ska innehålla väsentliga uppgifter om ärendet: vad som framkommit i samtal, vilka insatser som beviljats och hur de har följts upp. Uppgi
-
Sociala journalanteckningar är de löpande noteringar som förs i en social journal. De dokumenterar det som sker under ärendets gång – till exempel möten, telefonsamtal, hembesök, beslut, åtgärder och uppföljningar. Anteckningarna ska vara kortfattade, sakliga och tydliga, men samtidigt tillräckligt detaljerade för att ge en rättvisande bild av ärendet. De fungerar som ett arbetsredskap för personalen, men är också en viktig del av den rättssäkerhet som omger socialtjänstens arbete. Genom anteckn
-
En levnadsberättelse är ett dokument som beskriver en persons livshistoria, vanor, intressen och värderingar. Till skillnad från den sociala journalen, som fokuserar på insatser och beslut, handlar levnadsberättelsen om att ge en djupare förståelse för människan bakom ärendet. Levnadsberättelsen används ofta inom äldreomsorgen, LSS och andra verksamheter där långsiktiga insatser ges. Den kan innehålla uppgifter om uppväxt, viktiga relationer, arbete, fritidsintressen, traditioner och personliga
-
Utvärdering är det sista steget i processen men också en förutsättning för att socialtjänsten ska kunna utvecklas och förbättras. Det innebär att man granskar om insatserna har uppnått de mål som sattes i biståndsbeslut och genomförandeplan, samt hur brukaren själv upplevt stödet. En utvärdering kan göras på flera nivåer. På individnivå handlar det om att ta reda på om stödet varit till hjälp, om det behöver förändras eller om insatsen kan avslutas. Detta sker ofta genom samtal med brukaren och
