📄 Dokumentation och uppföljning

Dokumentation är en central del av socialtjänstens arbete och en förutsättning för både rättssäkerhet och kvalitet. Den gör det möjligt att följa hela processen – från beslut och planering till genomförande och uppföljning – och säkerställer att insatserna faktiskt motsvarar den enskildes behov.

All dokumentation i socialtjänsten regleras av lagstiftning, bland annat Socialtjänstlagen (SoL), Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och Socialstyrelsens föreskrifter. Syftet är att uppgifterna ska vara tydliga, sakliga och relevanta, samtidigt som individens integritet skyddas.

Dokumentationen sker i olika former: beslut, genomförandeplaner, löpande anteckningar och sammanfattande utvärderingar. Den skapar en röd tråd i ärendet och underlättar både samarbete mellan personal och uppföljning av insatsernas resultat.

Uppföljning är nära kopplad till dokumentationen. Den innebär att socialtjänsten regelbundet går igenom om insatserna gett önskad effekt, om de behöver förändras eller avslutas. Uppföljning kan ske genom samtal med brukaren, möten med anhöriga eller samordning med andra aktörer.

En god dokumentation och systematisk uppföljning är också ett skydd för både brukaren och personalen. För brukaren innebär det insyn och möjlighet till delaktighet. För personalen innebär det stöd i arbetet, tydlighet i ansvarsfördelningen och underlag för utveckling av verksamheten.

I detta arbete spelar även specifika dokumentationsformer som social journal, sociala journalanteckningar och levnadsberättelser en viktig roll, vilka behandlas i egna avsnitt.

💭 Reflektionsfråga
På vilket sätt kan dokumentation bidra till att stärka brukarens delaktighet och inflytande i socialtjänstens arbete?