Sociala och kulturella perspektiv på människan och deras konsekvenser och möjliga lösningar.
Detta kapitel belyser hur människan formas av sociala och kulturella sammanhang. Sociala relationer, identitet och kommunikation är viktiga förutsättningar för delaktighet i samhället, samtidigt som kultur påverkar värderingar, traditioner och livsstil. Genom att förstå både sociala och kulturella perspektiv kan man bättre möta människors behov och förutsättningar inom social omsorg. Kapitlet lyfter också fram risker för konflikter och utanförskap, men också möjligheter till gemenskap, förståelse och lösningar.
10 records in this category
-
Att förstå människan ur ett socialt perspektiv innebär att se hur relationer, miljöer och samhällsstrukturer påverkar individens liv. Inom social omsorg är detta avgörande, eftersom brukarens behov ofta är nära knutna till det sociala sammanhanget snarare än enbart till individuella faktorer. Människor formas i mötet med andra. Samspel, kommunikation och sociala normer bidrar till att skapa identitet och självkänsla. För en brukare kan exempelvis familj, vänner, arbetsliv, boende och fritid utgö
-
Varje människa utvecklar sociala egenskaper som påverkar hur hon fungerar i relation till andra. Dessa egenskaper formas genom erfarenheter, miljö och samspel, och de påverkar både vardagliga möten och långvariga relationer. Sociala egenskaper kan till exempel vara empati, samarbetsförmåga, förmågan att lyssna och att uttrycka sig på ett respektfullt sätt. När dessa egenskaper används på ett konstruktivt sätt talar man om social kompetens. Begreppet beskriver förmågan att förstå sociala situatio
-
Samhället är uppbyggt av olika sociala strukturer – mönster och system som påverkar människors liv. Strukturerna kan vara formella, som lagar, regler och institutioner, eller informella, som normer, traditioner och förväntningar. De sätter ramar för hur människor lever, arbetar och samspelar, och de kan både ge möjligheter och skapa hinder. Exempel på sociala strukturer är familjen, utbildningssystemet, arbetsmarknaden och hälso- och sjukvården. Dessa påverkar vardagen för både barn och vuxna. E
-
Socialisation är den process genom vilken människor lär sig normer, värderingar, språk och beteenden som gör det möjligt att fungera i samhället. Det är en livslång process som börjar i barndomen och fortsätter genom hela livet. Genom socialisation formas både individens identitet och hennes relationer till andra människor. Man brukar tala om olika nivåer av socialisation: Primär socialisation sker tidigt i livet, framför allt i familjen. Här lär sig barnet grundläggande mönster som språk, trygg
-
Kultur är ett mångfacetterat begrepp som kan förstås på olika sätt. I vardagligt tal används ordet ofta för att beskriva konst, musik och litteratur – alltså det som ibland kallas för kultur som konstnärlig odling och skapande. Men inom social omsorg är det lika viktigt att förstå kultur som ett gemensamt levnadssätt, det vill säga de värderingar, traditioner, språk och beteenden som människor delar inom en grupp. Att tala om kultur innebär därför att se både det individuella och det kollektiva.
-
I ett samhälle där människor från olika kulturer lever tillsammans uppstår ständigt kulturmöten. Dessa möten kan vara berikande och skapa förståelse, men de kan också leda till kulturkrockar när normer, värderingar eller traditioner skiljer sig åt. Ett kulturmöte kan innebära att människor delar erfarenheter, lär sig nya perspektiv och utvecklar gemensam förståelse. Det kan ske i vardagliga situationer, som på arbetsplatser, i skolor eller i vården, där olika språk, matvanor, högtider och synsät
-
Svensk kultur består av en blandning av historiska traditioner, gemensamma värderingar och vardagliga vanor. Den är inte enhetlig, utan formas ständigt i mötet mellan olika generationer, regioner och kulturella influenser. En central del är högtider och traditioner. Högtider som midsommar, jul och påsk är starkt förankrade och förenar människor genom gemensamma ritualer, mat och musik. Andra traditioner är mer lokala eller förknippade med årstider, exempelvis kräftskivor, luciafirande eller spor
-
Kulturer kan beskrivas utifrån hur de värderar individens respektive gruppens betydelse. Dessa perspektiv påverkar synen på familj, arbete, beslutsfattande och socialt ansvar. I en individorienterad kultur betonas självständighet, personlig frihet och individuella rättigheter. Människor förväntas fatta egna beslut och ta ansvar för sitt liv. Länder i västvärlden, däribland Sverige, brukar ofta beskrivas som mer individorienterade. Här kan det vara viktigt att framhäva självförverkligande, integr
-
När människor möter andra kulturer finns alltid en risk att de tolkar det främmande utifrån sina egna normer och värderingar. Detta kallas etnocentrism – att se den egna kulturen som självklar och överlägsen. Etnocentrism kan skapa fördomar, stereotyper och konflikter, eftersom det främmande då framstår som ”fel” eller ”onormalt”. Som motvikt talar man om kulturrelativism, som innebär att man försöker förstå en kultur utifrån dess egna villkor och sammanhang. Det betyder inte att man behöver acc
-
Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som bygger på föreställningen att familjens eller släktens heder är viktigare än individens frihet. Det handlar ofta om kontroll av flickors och kvinnors beteende, men även pojkar, unga män, hbtqi-personer och personer som vill leva mer självständigt kan drabbas. Former av hedersförtryck kan variera från subtila till mycket allvarliga: Strikta regler kring klädsel, umgänge eller fritid. Förbud att delta i sociala aktiviteter el
