Socialtjänstens förebyggande åtgärder och insatser utifrån ett familjeperspektiv.

Familjer kan se ut på många olika sätt och formas av olika sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar. Begreppet familjebildning beskriver strukturen och sammansättningen av en familj, men också hur ansvar, omsorg och relationer organiseras. Traditionellt talar man om kärnfamiljen, bestående av två föräldrar och deras gemensamma barn. I dagens samhälle finns dock många andra former, till exempel ensamstående föräldrar med eller utan nya relationer, sambofamiljer, bonusfamiljer där barn v

Barn växer upp under olika förhållanden som påverkar deras utveckling, hälsa och välbefinnande. Förutsättningar kan beskrivas som de faktorer och villkor som formar barns vardag – både möjligheter och begränsningar. En central förutsättning är familjens resurser, där ekonomi, boende, arbete och utbildningsnivå spelar roll för trygghet och stabilitet. Relationer och anknytning är lika viktiga; barn som får känslomässigt stöd och uppmuntran från föräldrar och andra vuxna utvecklar oftare en starka

När man talar om barns utveckling används ofta begreppen riskfaktorer och skyddsfaktorer. De beskriver sådant som kan försvaga eller stärka ett barns möjligheter att må bra och utvecklas positivt. Riskfaktorer är omständigheter som ökar sannolikheten för att ett barn ska fara illa eller utveckla svårigheter. Det kan handla om bristande omsorg, ekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa hos föräldrar, missbruk, våld i hemmet eller instabila boendeförhållanden. Även mobbning, skolsvårigheter och social i

Barns behov i centrum (BBIC) är ett nationellt system som används inom socialtjänsten för att säkerställa att barnets perspektiv alltid är vägledande i utredningar, beslut och insatser. BBIC bygger på forskning om barns utveckling och rättigheter, och är nära kopplat till FN:s barnkonvention. Grunden i BBIC är en triangelmodell som visar tre huvudområden: Barnets behov – exempelvis trygghet, hälsa, utbildning, känslomässig utveckling, sociala relationer och fritid. Föräldrarnas omsorgsförmåga –

📄 Uppfostringsstilar Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har stor betydelse för barnets utveckling och välbefinnande. Inom forskningen talar man ofta om olika uppfostringsstilar som beskriver förhållandet mellan värme (kärlek, stöd och omtanke) och kontroll/krav (gränssättning, regler och förväntningar). Fyra grundläggande stilar brukar lyftas fram: Auktoritativ uppfostran – hög värme och tydliga krav. Föräldrar är lyhörda, stöttande och samtidigt konsekventa. Denna stil är oftast mest gynns

En familj kan beskrivas som funktionell eller dysfunktionell beroende på hur relationer, kommunikation och omsorg fungerar. Dessa begrepp används ofta inom socialt arbete för att analysera hur familjens dynamik påverkar barnets trygghet och utveckling. En funktionell familj kännetecknas av trygghet, respekt och förmåga att möta varandras behov. Föräldrar eller andra omsorgsgivare visar värme, sätter rimliga gränser och ger stöd i barnets känslomässiga och sociala utveckling. Kommunikation sker ö

Begreppet barn som far illa omfattar situationer där ett barns hälsa, trygghet eller utveckling hotas. Det kan handla om fysisk, psykisk, social, ekonomisk eller sexuell utsatthet. Socialtjänstlagen (SoL) betonar att barn som riskerar att fara illa har rätt till stöd och skydd, och att samhället har ett särskilt ansvar att ingripa. Fysisk utsatthet kan innebära våld, försummelse av barnets grundläggande behov som mat, kläder och boende eller bristande tillsyn. Psykisk utsatthet kan handla om ned

Anmälningsplikt innebär att yrkesverksamma som i sitt arbete möter barn har en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa eller riskerar att göra det. Skyldigheten regleras i Socialtjänstlagen (SoL) och gäller bland annat personal inom vård, omsorg, skola och förskola. Syftet med anmälningsplikten är att barn ska få skydd och stöd så tidigt som möjligt. Det krävs inte bevis eller fullständig säkerhet för att en anmälan ska göras – det räcke

Socialtjänsten har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ett särskilt ansvar att ge stöd till barn och familjer som behöver hjälp. Målet är alltid att stärka föräldrarnas omsorgsförmåga och skapa en trygg miljö för barnet. Insatserna kan vara både förebyggande och behandlande, och de utformas utifrån barnets behov och familjens situation. Exempel på stödinsatser är: Familjebehandling – samtalsstöd, rådgivning eller praktisk träning som syftar till att förbättra relationer, kommunikation och föräldraska

Barnuppfostran är ett område där råd, ideal och forskning ofta förändras i takt med samhällsutvecklingen. Under 1900- och 2000-talet har flera personer och teorier fått stort genomslag i Sverige och internationellt. Tre av de mest kända är Benjamin Spock, Anna Wahlgren och William Sears, men även namn som Jesper Juul, Alice Miller och forskarna bakom anknytningsteorin, John Bowlby och Mary Ainsworth, har spelat en central roll. Benjamin Spock (1903–1998) utmanade den tidens strikta barnavård gen