Läkemedelslagen

Läkemedelslagen

(Mer kan du läsa i kapitel om Farmakologi)

Läkemedelslagen reglerar hantering, försäljning, tillverkning och användning av läkemedel i Sverige. Den är till för att säkerställa att läkemedel är säkra, effektiva och används på rätt sätt. Lagen omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel samt naturläkemedel, medicintekniska produkter och vissa kosmetiska preparat.

Inom vård och omsorg berör lagen framför allt de delar som handlar om förvaring, märkning, iordningställande, administrering och dokumentation av läkemedel. Även undersköterskor omfattas av detta, särskilt i kommunal vård där delegering förekommer.

Det är vårdgivaren som ansvarar för att läkemedelshantering sker enligt gällande lagar och föreskrifter, men all personal som hanterar läkemedel måste ha rätt kompetens och följa de rutiner som finns. Undersköterskor får endast hantera läkemedel efter individuell delegering från legitimerad personal – och det kräver både teoretisk kunskap och praktisk säkerhet.

Läkemedelslagen samverkar med andra föreskrifter, till exempel Socialstyrelsens föreskrift om läkemedelshantering (HSLF-FS 2017:37), som är särskilt viktig i praktiken.

Vad säger lagen mer konkret?

Lagen (SFS 2015:315) innehåller bland annat:

• Kapitel 1–2: Definitioner och grundläggande krav på läkemedel – säkerhet, kvalitet och ändamålsenlighet.

• Kapitel 4–6: Tillstånd för tillverkning, försäljning och distribution.

• Kapitel 8: Användning inom hälso- och sjukvård – ansvar för förskrivning, information och uppföljning.

• Kapitel 11: Tillsyn, kontroll och sanktioner vid brister i hantering.

Läkemedelslagen bildar en viktig grund för säker läkemedelshantering och kompletteras av lokala instruktioner och nationella föreskrifter.

💭 Hur säkerställs att läkemedel hanteras på ett tryggt och korrekt sätt? Vad krävs för att delegering ska vara både säker och tillåten?