📄 Helhetssyn

📄 Helhetssyn

Att ha helhetssyn i vård och omsorg innebär att se hela människan – inte bara symtomen, inte bara sjukdomen, utan också livssituationen, känslorna, relationerna och det som ger livet mening. Det innebär att förstå att människors behov inte kan delas upp i medicinska, sociala och psykologiska fack – utan att allt hänger ihop.

En person som söker vård för smärta i kroppen kan också bära på oro, sorg eller ensamhet. En annan kan ha en allvarlig sjukdom men ändå känna sig stark och hoppfull, tack vare ett tryggt sammanhang och god livskvalitet. Att arbeta med helhetssyn betyder att vara uppmärksam på sådana samband – att våga se hela bilden.

Inom modern vård talar man ofta om personcentrerad vård – ett förhållningssätt där individens erfarenheter, behov och mål får styra vårdinsatserna. Det bygger på respekt, delaktighet och lyhördhet. För att arbeta personcentrerat krävs en helhetssyn: att lyssna, förstå och anpassa stödet efter den enskilda människans villkor.

För undersköterskan (USK) är helhetssyn en viktig del av det dagliga arbetet. Det kan handla om att ta sig tid till samtal, att lägga märke till förändringar i beteende eller att anpassa omsorgen efter den enskildes rytm och vanor. Att se helheten innebär också att samarbeta med andra yrkesgrupper, närstående och ibland med samhällets olika stödinsatser.

Helhetssynen omfattar också kropp, själ och omgivning – tre delar som ständigt påverkar varandra. Fysisk smärta kan ge psykisk oro. Social isolering kan förvärra sjukdom. En god måltid, en trygg miljö eller en meningsfull aktivitet kan däremot bidra till läkning, även om sjukdomen finns kvar.

Det är i denna helhet som vårdens mänskliga uppdrag tar form: att inte bara lindra symtom, utan också stärka hopp, trygghet och livskvalitet. Därför är helhetssyn inte ett tillägg – det är själva grunden för god vård.