📄 Patogent och salutogent synsätt

📄 Patogent och salutogent synsätt

Inom vård och medicin finns olika sätt att förstå vad hälsa är – och hur man bäst främjar den. Två viktiga begrepp som används för att beskriva dessa perspektiv är det patogena och det salutogena synsättet.

Det patogena synsättet fokuserar på orsaken till sjukdom. Här ställs frågor som: Vad är det som är fel? Vad orsakar problemet? Hur kan vi ta bort det? Detta synsätt har länge dominerat inom medicinen och är grunden för många viktiga framsteg inom diagnostik, behandling och läkemedel. Det är ett nödvändigt synsätt när det handlar om att identifiera sjukdomar, utreda symtom och ge rätt behandling.

Men det finns också ett annat sätt att se på hälsa – det salutogena synsättet. Här vänder man på perspektivet och frågar istället: Vad är det som fungerar? Vad bidrar till hälsa? Hur kan vi stärka det friska? Det salutogena synsättet utgår från individens resurser och fokuserar på det som skapar mening, sammanhang och upplevelse av kontroll i livet.

Begreppet salutogenes myntades av den medicinska sociologen Aaron Antonovsky. Han visade att människor kan uppleva hälsa trots svåra livsomständigheter, och att det ofta handlar om att ha en känsla av sammanhang – att förstå sin situation, hantera den och känna att livet är meningsfullt.

I praktiken innebär det patogena synsättet att man fokuserar på symtom, diagnoser och behandlingar. Det salutogena innebär att man fokuserar på styrkor, copingstrategier och vardagens möjligheter. Båda synsätten behövs – de kompletterar varandra.

För en undersköterska (USK) är det viktigt att känna igen båda dessa perspektiv i arbetet. Att veta när det behövs medicinsk bedömning, men också att kunna stödja personen i att hitta det friska mitt i det svåra. Det kan handla om att motivera till aktivitet, bekräfta små framsteg eller skapa trygghet i en orolig situation.

Att arbeta salutogent innebär inte att blunda för problem – utan att samtidigt söka efter resurser och hopp. Det är ett synsätt som gör vården mer mänsklig, mer helhetsinriktad och mer hållbar.