📄 Dränage

📄 Dränage

Dränage – ofta kallat drän – är medicintekniska rör som leder bort vätska, blod eller luft från kroppen för att minska tryck, främja läkning och förebygga komplikationer. De används efter operationer, vid infektioner, blödningar eller ansamlingar av luft/vätska.

Ett lungdränage är en tunn slang som förs in i bröstkorgen för att avlägsna luft och/eller vätska och därigenom hålla lungan utspänd. Detta ordineras och sätts in av läkare.
Ett sårdränage säkerställer att blod och sårvätska avleds så att suturer inte belastas och risken för infektion minskar.

Typer av dränage:

– Aktivt dränage: vätskan avlägsnas med hjälp av sug, exempelvis via sugflaska eller väggsug.
– Passivt dränage: vätskan rinner ut genom tyngdlagen, utan sugfunktion.

Viktiga observationer i det dagliga omhändertagandet:

– Ta reda på vilken typ av dränage som används, hur länge det ska sitta och om det är suturerat.
– Bedöm huden runt insticksstället: rodnad, svullnad, värme eller läckage kan vara tecken på komplikation.
– Mät och dokumentera mängden dränagevätska samt dess utseende: är det klar vätska, blodigt eller varigt?
– Kontrollera att det inte uppstår stopp i dränslangen. Spolning av dränage görs endast efter läkarordination.
– Vid inläggning ska dokumentationen alltid innehålla: dränagetyp, placering, mängd vätska per dygn, vätskans karaktär samt status vid insticksstället. Även planerad tid för borttagning ska anges.

📊 Statistik: Postoperativa sårkomplikationer drabbar cirka 2–5 % av alla opererade patienter i Sverige (Källa: Socialstyrelsen, 2023).