📄 Rapportering och SBAR

Rapportering är en central del i det dagliga arbetet inom vård och omsorg. Genom tydlig och korrekt informationsöverföring kan personalen upptäcka förändringar i tid, säkerställa god kontinuitet och förebygga fel. Rapportering sker både muntligt och skriftligt, till exempel i samband med överlämning mellan arbetspass, kontakt med annan vårdgivare eller vid förändring i vårdtagarens tillstånd.

God rapportering ska vara:

• Kortfattad och systematisk

• Relevant – innehålla det viktigaste

• Fackspråklig – använda tydliga begrepp och korrekta uttryck

• Spårbar – dokumenteras på ett sätt som kan följas upp

Undersköterskan ska kunna rapportera sina observationer både muntligt och skriftligt. Det kan handla om vitalparametrar, ändrat beteende, smärta, förändrad hudfärg eller andra tecken på försämrat tillstånd. Rapporten ska ge en tydlig bild till den som tar över ansvaret, så att rätt åtgärder kan vidtas i rätt tid.

SBAR – strukturerad kommunikation

SBAR är en modell för att strukturera kommunikationen mellan olika yrkeskategorier, särskilt vid brådska, överrapportering eller kontakt med annan enhet. Modellen gör det lättare att snabbt förmedla det viktigaste, särskilt i stressade situationer.

SBAR står för:

• S – Situation (Vad är problemet?)

• B – Bakgrund (Vad har hänt tidigare?)

• A – Aktuellt tillstånd (Vad är status just nu?)

• R – Rekommendation (Vad föreslås eller önskas?)

Att använda SBAR skapar trygghet i kommunikationen och minskar risken för missförstånd. Det hjälper både rapportören och mottagaren att fokusera på det väsentliga.

Exempel: icke-akut situation

S: Hej! Jag heter Eva Andersson, sjuksköterska på kirurgen 3. Jag ringer angående Oskar Alm, 90 år, som har opererat en höftfraktur.
B: Han bor ensam i en lägenhet på andra våningen utan hiss och ska skrivas ut imorgon.
A: Han mår bra och går med kryckor, men har svårt att gå i trappor.
R: Jag anser att han behöver träna mer i trappor inför hemgång. Har du någon idé?

Kvittering: Ja, jag uppfattar att Oskar behöver fortsatt trappträning. Jag bokar ett hembesök med fysioterapeut till imorgon.

Exempel: akut situation

S: Jag heter Tobias Eriksson, undersköterska på äldreboendet Höken. Jag ringer om Klara Berg, 85 år. Hon har fått 39 graders feber och är allmänpåverkad.
B: Klara har diabetes och har haft svårt att äta och dricka de senaste dagarna. Hon har ett bensår som ser rött och svullet ut.
A: Hon är snabbandad, har låg saturation (89 %), hög puls (100 slag/min) och lågt blodtryck (90/50 mmHg). Jag misstänker sepsis.
R: Jag vill att du kommer hit och undersöker henne. Behöver du mer information?

Kvittering: Nej, jag är där om fem minuter.

💭 Vilken typ av information tycker du är viktigast att alltid få med i en muntlig rapport – och hur säkerställer du att den kommer fram tydligt?